Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
79
Alla uttalade sina åsikter om Petlins
belägenhet och orsakerna till Nevjärofs själfmord. Endast
Kryltsof teg med tankfull min och stirrade
framför sig med orörliga, glänsande ögon.
»Min man talade om, att Nevjärof såg syner
redan i Peter-Paulsfästningen,»sade Emilia Rantsef.
»Ja, han var en poet, en fantast, och sådana
människor kunna aldrig uthärda ensamheten,» sade
Novodvorof; »jag åter, när jag satt i ensam cell,
jag tillät aldrig min fantasi arbeta, utan indelade
min tid på det mest systematiska sätt. Därför
har jag också alltid stått ut så bra.»
»Hvad är det egentligen att stå ut med?
Jag har ofta varit rent af glad, när jag blef satt
i fängelse,» sade Nabatof muntert, i det han
tydligen ville skingra den dystra stämningen; »annars
måste man ju gå och vara rädd för allting, —
för att själf bli ertappad och för att blottställa
andra och för att fördärfva saken, men så fort
man blir insatt, är det slut på ansvaret, — då
kan man andas ut. Sitta i lugn och ro och röka.»
»Kände du honom nära?» frågade Marja
Pav-lovna med en orolig blick på Kryltsofs plötsligt
förändrade ansikte.
» Nevj ärof en fantast ? » utbrast plötsligt Kryltsof,
flämtande, som om han länge ropat eller sjungit.
»Nevjärof var en människa af det slaget, hvaraf,
som vår gamle portvakt plägade säga, det endast
föds få här på jorden. Ja . . . han var som af
kristall, man kunde se tvärsigenom honom. Ja . . .
det var icke bara det, att han aldrig ljög, . . . han
kunde hvarken hyckla eller förställa sig. Det var
icke bara, att han hade fint skinn, iitan det var,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
