Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
101
med det glänsande parkettgolfvet, — allt var sig
likt som i Petersburg, endast smutsigare och
stor-ståtligare. Nechljudof infördes i kabinettet.
Generalen, en blodfull, pussig man med
potatisnäsa, utstående knölar i pannan, kal hjässa
och påsar under ögonen, satt i en tatarisk
sidennattrock med cigarretten i hand och drack te ur
ett glas med silfverhandtag.
»God dag, far lille. Ursäkta att jag tar emot
er i nattrock, men det är alltid bättre än att icke
alls taga emot er,» sade han, i det han drog ihop
nattrocken kring den feta, i nacken veckiga halsen.
»Jag är icke riktigt rask och får icke gå ut. Hur
har ni råkat ända hit till vårt aflägsna land?»
»Jag har följt med en fångkonvoj i hvilken
det är en mig närstående person,» svarade
Nechljudof, »och har nu kommit för att be ers exellens
om något dels rörande denna person och dels
rörande en annan sak.»
Generalen sträckte på sig, drack en klunk
af teet, slog af cigarretten mot en askkopp af
malakit och lyssnade uppmärksamt, utan att taga
de små, svullna, glittrande ögonen från Nechljudof.
Han afbröt honom endast för att fråga, om han
icke ville röka.
Generalen tillhörde den typ af vetenskapligt
bildade militärer, som anse det möjligt att förena
frisinthet och humanitet med sitt yrke. Men
såsom varande en af naturen klok och god
människa, kände han mycket snart omöjligheten af
en sådan förening, och för att icke se den inre
motsägelse, i hvilken han ständigt befann ,sig,
hängaf han sig allt mer och mer åt den bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
