- Project Runeberg -  Uppståndelse / III /
122

(1899-1900) Author: Leo Tolstoy Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

LEO TOLSTOY.

till lasarettet. Marja Pavlovna var mycket orolig
och hade bedt att också få komma dit som
sjuksköterska, men icke fått tillåtelse.

»Jag skall väl gå då?» sade hon, då hon
märkte, att engelsmannen väntade.

»Jag säger icke farväl, vi ses ännu en gång,»
sade Nechljudof och räckte henne handen.

»Farväl,» sade hon knappast hörbart. Deras
ögon möttes, och i den sällsamma blick och det
sorgsna småleende, hvarmed hon sade detta farväl,
läste Nechljudof, att af hans båda gissningar rörande
orsaken till hennes beslut, var den andra den
rätta, — hon älskade honom och trodde, att hon,
genom att binda honom vid sig, skulle förstöra
hans lif, medan hon åter genom att gifta sig med
Simonson, gaf honom fri; och nu var hon glad
öfver, att hon fullgjort, hvad hon velat, och på
samma gång led hon vid att skiljas från honom.

Hon tryckte hans hand, vände sig hastigt om
och gick.

Nechljudof såg sig om efter engelsmannen,
färdig att följa med honom, men denne höll just
på att skrifva något i sin anteckningsbok. Utan
att störa honom, satte sig Nechljudof på träsoffan,
som stod vid väggen, och kände plötsligt en
förfärlig trötthet. Han var icke trött af sin
sömnlösa natt eller af resan eller sinnesrörelsen, men
han kände, att han var gränslöst trött på hela
lifvet. Han lutade sig mot soffryggen, slöt ögonen
och somnade ögonblickligt i en tung, dvallik sömn.

»Önska herrarna nu se fångsalarna?» frågade
uppsyningsmannen.

Nechljudof spratt upp och undrade, hvar han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:24:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppstand/3/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free