Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
LEO TOLSTOY.
I hopp att finna bekräftelse på denna tanke
i samma evangelium, började Nechljudof läsa det
från början. När han kom till Bergspredikan, som
alltid rört honom, såg han nu för första gången
däri icke blott abstrakta vackra tankar och en
stor del af, som det föreföll, öfverdrifna och
oupp-fyllbara fordringar, utan enkla, klara och praktiskt
verkställbara bud, hvilka, om de uppfylldes —
och det erbjöd alls inga omöjligheter — skulle
grundlägga en alldeles ny och förunderlig mänsklig
samhällsordning, där icke blott allt det våld, som så
upprört Nechljudof, af sig själft skulle förintas,
utan också mänsklighetens högsta goda —
gudsriket på jorden — uppnås.
Dessa bud voro fem.
Det första budet (Matth. 5. 21— 2 6) bestod i,
att människan icke blott icke bör dräpa, rrtan icke
heller förtörnas på sin broder, icke anse någon
för usling, kalla honom »raka», utan om han är
i tvist med någon, förlika sig med denne, innan
han hembär sin gåfva åt Gud, det vill säga ber.
Det andra budet (Matth. 5 27—32) bestod i,
att människan icke blott icke skall göra hor, utan
äfven undfly förförelsen af kvinnlig skönhet, och
om han en gång förenat sig med en kvinna, aldrig
utbyta henne mot en annan.
Det tredje budet (Matth. 5. 33 — 37) bestod i,
att människan aldrig bör förplikta sig till något
med ed.
Det fjärde budet (Matth. 5. 38—42) bestod i,
att människan icke blott icke bör kräfva öga för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
