Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Inledning
- 1. Geografiska föreställningar och kunskaper hos forntidens folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
evigt hör man der susa den sakta fläktande vestan,
som Okeanos sänder att lindrigt menskorna svalka.
Man har icke utan skäl förmodat, att skalden lånat sin skildring
från foinikernes berättelser om Andalucia, hvars härliga klimat
och fruktbarhet de kände af egen åskådning, enär deras koloni
Gadeira (Gades, Cadiz) var belägen der. Hesiodos (omkring 800
f. K.) nämner redan tyrrenerne och latinerne i Italien och känner
Istros (Donau), Fasis (Rion) och Neilos (Nil). Aiskylos
(525—456) uppräknar redan fyra väderstreck, och Okeanos, hvilken
förut ansågs som en flod, betraktas af honom som hafvet.
Betydligt vidgad blef hellenernes kännedom om jorden genom
Herodotos från Halikarnassos i Mindre Asien (död omkring 408),
hvilken omkring 450 författade sitt berömda historiska verk. Han
hade berest Mindre Asien, befarit Svarta hafvet, sett Bosporos
kimmerikos (sundet mellan Svarta hafvet och Asofska sjön) och
kolkernes land,
besökt Babylon,
Syrien, Egypten.
Det oaktadt hade
han ingen
föreställning om
jordens klotform.
Liksom Homeros
betraktar han
jorden som en
skifva, men ger henne
icke en cirkelrund
form, utan skrattar åt, att många »upprita jordens ring utan att
hafva riktigt begrepp derom, i det de afrita Okeanos såsom
flytande rundt omkring jorden, hvilken de göra så rund, som komme
hon ur Svarfstolen».
Den nästan äggrunda, i sydost urnupna jordskifvan delar
Herodotos i två lika stora hälfter, af hvilka den norra omfattar Europa
och norra Asien, ofvanom Fasis och Kaspiska hafvet, hvaremot
den södra innehåller södra Asien och Libya. Aristoteles
(384—322) bevisade först jordens klotform och möjligheten af resor
genom Atlantiska hafvet. Hans lärjunge Alexandros den store
(336—323) framträngde ända till Indien och lät genom Nearkos
utforska Indos’ lopp och Persiens kuster.
 |
| 6 Nearkos’ fartyg. |
Eratostenes (född i Kyrene 276, död blind som föreståndare
för biblioteket i Alexandreia 196 f. K.), hvilken af sina samtida
kallades »den andre Platon», var den vetenskapliga geografiens
grundläggare. Han utgick från den riktiga åsigten om jordens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:24:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/upptackt/0014.html
