Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - 1. Geografiska föreställningar och kunskaper hos forntidens folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de funno gumsar, hvilkas kött dock var alldeles oätligt. Sedan
de försett sig med vatten, seglade de i tolf dagar ännu längre
bort och fingo veta, att man kunde framtränga ännu tretio
dagsresor längre, men att der bortom herskade idel mörker. Med
denna underrättelse återvände de hem, utan att deras resa hade
några andra följder, än att den förevigades genom en gata i Lisboa,
hvilken sedan den tiden kallades »äfventyrarnes gata».
Ännu långsammare än geografien utvecklade sig kartografien.
Anaximandros från Miletos (610—omkring 547 f. K.), en
lärjunge af Tales och som lefde vid tyrannen Polykrates’ af Samos (535
—522) hof, skall först ha ritat ett slags karta öfver jorden, som
förbättrades af historieskrifvaren Hekataios (omkring 500). Måhända
var det denna karta, som Aristagoras från Miletos visade den
spartanske konungen Kleomenes, då han omkring 500 f. K. sökte
förmå honom att understödja jonerne i striden mot perserne. »Det
var, såsom Herodotos förtäljer, en koppartafla, i hvilken hela
jordens krets var inskuren och hela hafvet och alla floder.» Att
kartritning redan vid denna tid var allmännare bruklig, kan slutas
af Herodotos’ uppgift, att den på flykt tänkande läkaren
Demokedes, hvilken jemte femton perser omkring 514 f. K. af Dareios
sändes som kunskapare till Hellas, öfver allt lät upprätta
kartor öfver de trakter, som besågos. Ur Aristofanes’ Moln, som
424 f. K. uppfördes i Atenai, framgår, att redan på Sokrates’ tid
kartor begagnades vid undervisningen. Strepsiades, en gammal
skuldsatt bonde, vill skicka sin son i Sokrates’ skola, på det han
må lära sig att genom svikligt tal undandraga sig sina fordringsegare.
Men då sonen icke har någon lust dertill, går Strepsiades
sjelf dit, knackar på Sokrates’ dörr och mottages af en bland hans
lärjungar, som visar honom »studerboden» och förklarar
undervisningsmedlen.
Strepsiades (blir varse en himmelsglob). — Vid gudarne, hvad är det der? Nej, säg mig det.
Lärjungen. — Det der är stjernkunskap.
Strepsiades (beser en cirkel). — Men hvad är detta då?
Lärjungen. — Jordmätning.
Strepsiades. — Nå, hvad nyttjas sådant verktyg till?
Lärjungen. — Att mäta jorden med.
Strepsiades. — Kan tänka, lottad jord?
Lärjungen. — Nej, hela jorden rent.
Strepsiades. — Du talar som en prins! Den lärdomen är god och gjord till folkets väl.
Lärjungen (pekar på en landkarta). — Det der är hela jordens krets. Se bara på! Der har du ju Aten.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
