Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Land- och sjöresor under medeltiden - 3. Handelsvägarna i medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämligen vägen genom Persiska viken derför, att den ledde dels öfver
mongoliskt område, dels genom Lilla Armenien, således undvek
de egyptiska sultanernes välde. Denna handelsvägs blomstring
räckte ungefär från andra hälften af trettonde till midten af
fjortonde århundradet, ja, en tid bortåt tycktes det, som skulle den
draga till sig hela den indiska handeln.
En veneziansk ädling vid namn Marino Sanuto, som vid
början af fjortonde århundradet reste i österlandet, hade nämligen
genom uppsatser, som han stälde till påfven och åtskilliga
monarker i vesterlandet, nyligen väckt den tanken att bryta
mamlukbejernes makt derigenom, att man belade Egypten med en sträng
handelsspärrning. Derigenom hoppades han att för det första
undandraga islams då varande öfvermakt skeppsbygnadsvirke,
metaller och metall varor, i synnerhet vapen, vidare hindra tillförseln
af hedniska och kristna slafvar och derigenom mamlukkårens
fulltaligande samt slutligen äfven finansielt försvaga det
muhamedanska väldet, när afkastningen af de höga tullarna på de indiska
varorna undandrogs det samma. Då vi veta, att Sanuto på Kypros
mycket umgicks med munken Hetum (Haiton), en anförvandt till
konung Hetum af Lilla Armenien och som 1254 verkstält en resa
i Mongoliet ända till kanens öfver Gyllene horden residens, och
att Sanuto på sin verldskarta i fråga om östra Asien följt denne
armeniske munks uppgifter, så får väl antagas, att de gjorda
förslagen framstälts efter herskarens öfver Lilla Armenien sinne.
Grundtanken i venezianens förslag gick nu ut på att fullständigt afleda
den för vesterlandet afsedda varuforslingen från Röda hafvet och
förlägga den till den andra vägen genom Persiska viken uppför
Tigris och öfver Tebris till Ajazzo, så att följaktligen
tullinkomsterna icke skulle inflyta i sultanernes af Egypten, utan i
konungarnes öfver Lilla Armenien pung. Verkligen följde äfven de
påfliga handelsförbuden, och johanniterne samt konungarne af Kypros,
som skulle öfvervaka blockaden, borttogo mer än en gång
italienska handelsfartyg, som, lockade af vinsten, trots hotelserna med
alla timliga och eviga straff anträffades på väg till Alexandria.
Om venezianerne vet man ganska säkert, att de under tiden från
1321 till 1344 icke besökt Egypten. Men från sist nämda år
blefvo med få afbrott förbindelserna med Egypten åter regelbundet
fortsatta, ja, deras vigt stegrades vid slutet af fjortonde
århundradet ytterligare, derigenom att den mongoliske eröfraren Timur
eller Tamerlan under sina härjningståg förstörde venezianernes och
genovesernes kolonier vid Don, och att sedan dess den tredje
handelsvägen till österlandet, om hvilken vi genast skola tala, icke
mera beträddes. Från midten af femtonde århundradet bidrog den
osmaniska maktens utbredning ännu mera till att förskaffa de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
