Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Upptäckten af sjövägen till Indien - 2. Indiens upptäckare och eröfrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sålts till slaf, efter mångahanda vexlingar väderdrifvits till Goa
och nu af dess herskare afsändts för att skaffa sig kännedom om
de så plötsligt anlända europeernes afsigter. Efter sin öfvergång
till kristendomen gjorde denne man sedermera såsom lots
portugiserne de värdefullaste tjenster vid deras vidare färder. Ännu
förestodo Vasco da Gama mångahanda motgångar. Till följd af den
förfärliga hettan insjuknade en stor del af besättningen åter i
skörbjugg, och denna gång så allvarsamt, att tretio man dogo inom
få dagar. Då dödsfallen blefvo allt talrikare och det fattades
erforderligt antal matroser till bemanning, var Gama tvungen att
uppbränna ett af sina fartyg. Redan för länge sedan hade han
lemnat de indiska farvattnen och kringseglat Godahoppsudden, men
ännu allt jemt gaf icke den fruktansvärda sjukdomen vika; till
och med hans broder dukade under för den. Först på
eftersommarn 1499 återkom Vasco da Gama till Lisboa; mer än hälften af
hans folk hade dött på resan; af de 108, med hvilka han lemnat
kusten vid Calicut, återkommo blott 50. Det oaktadt väckte hans
återkomst glädje och beundran; konungen mottog den djerfve
sjömannen på ett lysande sätt, utnämde honom till amiral och
förlänade honom en årlig pension af 300 milreis (omkring 1 260 kronor).
Sjelf förde han sedan dess titeln: »herre öfver eröfringarna och
sjöfarten i Etiopien, Arabien, Persien och Indien». Man
medförde många märkvärdigheter från det aflägsna landet, bland dem
äfven en indiska, som man anträffat utsatt på en ö.
De lyckliga resultaten af Gamas företag väckte det största
uppseende i hela Europa. Konung Manuel hastade att göra det
skyndsammaste bruk af den vunna kännedomen om sjövägen till
Indien och draga fördel deraf för sig och sitt land. Redan ett
halft år derefter, i mars 1500, var en flotta af 13 fartyg samlad
för att utlöpa till Indien under befäl af amiralen Pedro Alvarez
Cabral. Om bord befunno sig 1 200 man, dessutom åtta
fransiskanermunkar och ett lika antal prester, enär man jemte
koloniseringen i Indien äfven ville börja utbreda kristendomen. Cabral
fick bestämd befallning att, om underhandlingarna i godo icke
skulle uträtta något, med vapnens tillhjelp fatta fast fot i Indien.
Flottan gick till segels den 8 mars 1500, styrde dock från Gröna
udden mycket långt åt vester för att undvika stiltjerna vid kusten
af Guinea och fann osökt det nu varande Brasilien i södra
Amerika. Med vanliga högtidligheter tog man landet i besittning för
konungen af Portugal och hemsände ett fartyg med underrättelse
om den nya upptäckten. Med de öfriga uppbröt Cabral den 5
maj från Brasilien och styrde åt Godahoppsudden. Under vägen
öfverraskades han af en förfärlig storm, som i vågorna begrof Kaps
upptäckare Bartholoineu Diaz jemte fyra fartyg. I tjugu dagars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
