Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Amerikas upptäckt - 2. Amerikas andra upptäckt af Cristoforo Colombo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derför den unge Colombo anstäld på ett fartyg och gjorde med
det sin första sjöresa, hvars mål var levanten. Händelsevis vet
man äfven, att han i tjenst hos konung René af Anjou seglat till
Tunis för att der borttaga en galeas. Under färden fick
besättningen vid södra udden af Sardegna veta, att företaget vore
förknippadt med icke ringa fara, enär man vid Tunis skulle finna
ytterligare två större och ett mindre krigsfartyg. Besättningen
fruktade för utgången, hvarför den ville tvinga den unge
befälhafvaren att fara tillbaka till Marseille och der hemta
förstärkningar. Colombo gaf skenbart sitt samtycke, men ombytte under
natten poltecknen vid magnetnålarnas spets och narrade
härigenom besättningen, så att man i stället för till Marseille kom till
kusten af Afrika.
Andra sjöresor förde honom till England, der han i Bristol
inskeppade sig på en stockfiskfångare. Af honom sjelf erfara vi,
att han 1477, och det under en ytterst lindrig vinter i februari
månad, farit mer än 100 spanska sjömil bortom Island.
Mången förmodar, att han på Island af latintalande munkar fått
meddelande om tillvaron af det gamla Vinland i den fjerran Vestern,
på andra sidan hafvet; dock kunna i hans skrifter inga spår
upptäckas af någon kännedom om norrmännens vinlandsfärder.
Efter denna resa träffa vi honom i Lisboa, men hittills har det
icke lyckats att bestämma det år, då han kommit till Portugal.
Hans insigter i sjövetenskapen, om jordens form samt vindens och
vattnets egendomligheter blefvo härigenom allt mera omfattande,
och den allt styrande försynen, som utsett den djerfve sjömannen
till ett synnerligt verktyg, visste att leda det så, att han genom
sitt giftermål med en sondotter till den portugisiske ädlingen
Bartholomeu Perestrello, åt hvilken prins Henrique el navegador
1446 förlänat det ärftliga ståthållarskapet på Porto santo, fick i
sina händer dennes dagböcker och kartor. Dessa papper äfvensom
Marco Polos resebeskrifning, men i synnerhet »Imago mundi»,
en reseskildring af den franske kardinalen Petrus de Alliaco
(Pierre d’Ailly), hvari möjligheten af en vestlig färd till Indien
framhölls, torde enligt all sannolikhet ha hos honom väckt den
tanken, att man genom jordklotets kringsegling med kursen styrd
vester ut slutligen måste uppnå Asiens östra kust och dermed rikena
Kataia (Kina) och Zipangu (Japan), land, i hvilka skulle råda ett
sådant öfverflöd på guld och ädla stenar, att konungen i det
senare riket skulle täcka sitt palats med idel guldplåtar i stället
för med bly eller skiffer. Till dessa land stod hans håg, och hans
fromt troende, på omvändelsen af dessa lands hedniska folk
riktade sinne var i synnerhet det, som oaflåtligt sporrade honom till
ny verksamhet. Fortfarande studerade han berättelserna af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
