Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Mejicos upptäckt och eröfring af Fernando Cortez - 2. Mejicos land och folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I midten af fastlandet, närmare Stilla oceanen än Atlantiska
hafvet, utbreder sig i äggrund form, ungefär 2 200 meter öfver
hafvet, Mejicos berömda dal. Dess jord, öfver allt lika fruktbar,
var hufvudsätet för aztekisk bildning och förblef äfven den spanska
maktens säte. Fem sjöar intaga nästan tiondedelen af dess yta.
De mest betydande städerna vid stranden af detta vattenbäcken
voro Tenochtitlan (Mejico) och Tezcuco, hufvudstäderna i de mest
blomstrande och mäktiga staterna i Anahuac, det vill säga
»landet nära vattnet» (nämligen vid Mejicosjöarna).
Då spaniorerne landstego, funnos i Anahuac tre nära förbundna
stater: Mejico, aztekernes rike, Tezcuco och Tlacopan, bland hvilka
Mejicos invånare gjorde anspråk på att intaga högsta rangen.
Derför blef det goda förståndet blott allt för ofta stördt genom de
högmodiga och krigiska aztekernes och deras furstars tyranni.
Deras herskare, residerande i den mejikanska maktens medelpunkt,
var oinskränkt herre i sitt rike och åtnjöt såsom »gudomens afbild»
nästan gudomlig dyrkan. Så länge konungen eller kejsaren, såsom
vi med större skäl kalla honom, ännu icke uppnått sitt tretionde
år, måste han finna sig i en äldre frändes stränga förmynderskap;
men vanligen besteg han tronen först efter fylda tretio år. Han
valdes af fyra enkom dertill bestämda valmän, och städse var det
erforderligt, att han tillhörde det gamla herskarhuset. Innan han
fick fatta spiran, hade han att underkasta sig egendomliga
ceremonier. Hela hans kropp beströks af öfverstepresten med svart
färg, sannolikt som sinnebild af ödmjukande inför Gud. Först
sedan han tillbragt flere dagar i templet under fasta, bön och
vakande, firades hans tronbestigning på lysande sätt. Ju flere
menniskooffer, som dervid blödde på krigsgudens sten, desto mera
storartad var kröningsfesten. Öfver hufvud tyckas religion och krig
ha utgjort det aztekiska folkets lifselement. För himmelns och
jordens allsmäktige Gud böjer sig den väldige fursten på jorden.
Denne är för honom ingenting annat än »en smula rök och dimma,
som uppstiger från jorden». Men huru är den gud beskaffad, som
ingifver Anahuacs vilda söner så djup vördnad? Väl kallade de
honom »den, som i sig innefattar allt», »genom hvilken vi lefva»,
»alltings orsak», väl uppförde åt honom, såsom »skaparen», den
vise konungen af Tezcuco en jättelik pyramid, men denna bygnad
bär, liksom den i Atenai, tillika inskriften: »Åt den okände
guden.»
Men näst det hemlighetsfulla väsen, hvilket aztekerne tillskrefvo
den högsta makten i himmeln och på jorden och om hvilket de
omedvetet längtade efter kunskap, stod högst såsom nationalgud
Huitzilopochtli, slagtningarnas blodtörstige gud. Honom tilltalade
man såsom »dag och natt», såsom »jord och vatten» och såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
