Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den första verldsomseglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och slungade moln af rörlansar och spetsiga störar, stenar och
jord på oss samt riktade kastvapnen i synnerhet mot låren, som
icke voro skyddade af rustningen. Sina kast riktade de
företrädesvis mot vår öfverbefälhafvare, sleto två gånger hjelmen från hans
hufvud och sårade honom flere gånger, tills ett väldigt hugg
i benet sträckte honom till marken. Nu kastade sig alla fienderne
öfver honom, och sålunda omkom han, som var vår ledare, vårt
ljus, vårt stöd.»
Äfven två andra skeppsbefälhafvare, Duarte Barbosa och Juan
Serrano, föllo offer för de affallna falska bekännarne af Kristos, och
med dem öfver tjugu spaniorer, hvilka liksom de förre efterkommit
en misstänkt inbjudning af infödingarne. Juan Carvalho och Gomez
de Espinosa togo nu befälet öfver återstoden af ressällskapet och
läto sticka ett af sina fartyg i brand, emedan det till 150 personer
sammansmälta manskapet nu blott räckte till bemanning af två
fartyg. Den 8 juli uppnådde sjöfararne den stora ön Borneo och
kastade ankar i Brunis hamn. Denna mycket besökta, ansenliga
handelsplats befann sig då i en muhamedansk radsjas besittning.
Hvad spaniorerne der fingo se vitnade om rikedom och liflig
samfärdsel; staden skall på den tiden ha räknat 20 000—25 000
hus. Då man hade orsak att misstro folket i Bruni, lemnade
verldsomseglarne den misstänkta orten och läto en uppfångad malaj
styra fartygen till Molukkerna, der de den 6 november 1521
kastade ankar, med glädje helsade af sultanen af Tidor, hvilken
tänkte begagna spaniorerne mot de misshagliga portugiserne. De
senare voro icke litet öfverraskade öfver att se sina medtäflare
komma vester ifrån. Spaniorerne längtade dock hem och lemnade
med sina med kryddor rikt lastade fartyg den 18 december
Kryddöarnas gästvänliga jord. Då nödgade en läcka Trinidad att vända
om. Då man icke kunde vänta på dess reparation, beslöt man
derför, att detta fartyg under Espinosa sedan skulle försöka att
genom Söderhafvet segla till Panama, medan Victoria under de
Elcano med 47 européer och 13 infödingar, dels fångar, dels frivilliga
resande, skulle gå under segel till Spanien. Först den 20 maj
uppnådde man Godahoppsudden, men då verldsomseglarne den 9 juli
kastade ankar på Rio Grandes redd (söder om Gröna udden),
befunno sig i stället för den ursprungliga besättningens 234 man nu
endast 30 man tillsammans; 15 spaniorer och 6 man från Tidor
hade under tiden dukat under för hungern. På Santiago undgingo
de vidtbereste med knapp nöd och blott med uppbjudande af sina
yttersta krafter ett anslag af denna portugisiska besittnings
ovänligt sinnade invånare. Slutligen den 6 september 1522 uppnådde
återstoden af ressällskapet, som nu blott bestod af 13 europeer
och 3 asiater, den spanska hamnen San Lucar. Kejsar Karl V,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
