- Project Runeberg -  Upptäckternas bok /
242

(1881) [MARC] Author: Louis Thomas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Sibiriens eröfring af kosackerne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mer än hälften af vår verldsdel besatt. Ehuru de företrädesvis
idkade åkerbruk, voro dock konster och slöjder ingalunda
främmande för dem, och de för deras språk egendomliga ord, som äro
gemensamma för alla särskilda grenar af det samma, visa oss
tillräckligt, att redan i de äldsta tiderna, om hvilka nu visserligen
icke mera någon skriftlig källa, men väl språkkännedomen och
gamla grafvar gifva oss upplysning, äfven hos dem begynnelser
funnos till en kultur, som under jemförelsevis ogynsamma vilkor
dock icke kunde komma till samma utveckling som hos de
vesteuropeiska nationerna, — Dessutom bör här särskildt framhållas,
att slaverne ända till denna dag varit ett väsentligen kontinentalt
folk, för hvilket verldshafvets befruktande inflytande förblifvit
temligen främmande.

Emellertid saknas icke heller hos dem i de äldsta tiderna
glimtar af ljus. På den nu varande ön Wollin utvecklade staden
Vineta eller Julin, såsom berömdt centralsäte för den slaviska
handeln, sin rikaste blomstring i det tionde århundradet. Huru
långt dess handelsförbindelser på den tiden sträckte sig, derom
vitnar den mängd af fornarabiska mynt, så kallade dirhemer, som
man der uppgräft. Dessa mynt härröra från åttonde till tionde
århundradet, det vill säga från abbasidernes (i Bagdad) och
samanidernes (i Samarkand) tidhvarf. Den arabiske geografen Edrisi,
som skref omkring 1170, nämner uttryckligen i sina skrifter, att
hans landsmän rest till östersjökusten för att der mot sitt lands
alster tillbyta sig pelsverk, fisk, honing och bernsten. Det elfte
århundradet utgjorde en vändpunkt för Vinetas lycka och makt:
då började de danska inbrottens och härjningarnas onda dagar.
Vinetas handel, rikedom och betydelse fingo derigenom en så
mycket känbarare stöt, som samtidigt äfven i det aflägsna östern
kalifatet Bagdad föll sönder. Emellertid repade sig staden åter
under loppet af två årtionden; ja, den hann till en
anmärkningsvärd efterblomstring. Adam af Bremen berättar som samtida (i
elfte århundradet) ordagrant följande om Vineta: »Den är den
största af alla (honom personligen bekanta) europeiska städer,
bebodd af slaver och derjemte af andra nationer, dels af grekisk,
dels barbarisk tunga; ty äfven sachserne ha erhållit tillåtelse att
nedsätta sig der; dock få de icke öppet visa kristendomen, enär
de infödde ännu äro fångna i hedendomens villfarelser. Men detta
oberäknadt, kan det icke gifvas något mildare, gästfriare,
vänligare folk än det der varande. Rik på handelsvaror från alla
nordliga nationer, förenar denna stad i sig allt sällsynt och angenämt.»
Säkerligen var Vineta då den naturliga handelsporten till det
stambeslägtade slaviska östern. Men den korta efterblomstringen
förstördes af danskarne, som under konung Valdemar 1172 för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:24:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/upptackt/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free