Upptäckternas bok / 253 (1881) Author: Louis Thomas Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Sibiriens eröfring af kosackerne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delar och spillror, hvilka likväl som sjelfständiga stater ända till
våra dagar fortfarit att bestå under mongoliska herskare. En
sådan del var kanatet Turan, hvilket Sjeibani vid midten af trettonde
århundradet grundat i den nu varande kirgissteppen och genom
eröfringar utvidgade allt längre mot norr. Hans första residens
låg vid Tura, der nu Tjuincn reser sig, och kallades till den
mongoliske storkanens ära Dsjingidin. Sedermera lemnade man denna
stad, och kanerne togo sitt säte vid Irtisjs östra strand, der de i

93. Kosackstation vid Tobolsk.

granskapet af det nu varande Tobolsk grundlade staden Iskir,
som sedermera kallades Sibir och derefter gaf namn åt hela det
ofantliga landet. Detta mongoliskt-tatariska rike bibehöll sig ända
till den tid, som vi här söka skildra. Den siste kanen af Turan
var Kutsjum, en afkomling af Dsjingis-kan, af den kiptsjakska
linien. Han förde först islam till Sibirien och sökte att genom
alla medel utbreda den, men stötte dervid på Stroganofarne.
Genom deras bemedling hade redan 1555 In diger, kan af Turan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>