Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Nederländarne på Java och de öfriga ostindiska öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och handelsfartyg på den tiden icke var så sträng som nu, och
att hvarje fartyg både tjenade handeln och måste vara redo till
strid. Besättningen belöpte sig till 1 300 man.
Om vi hittills betraktat holländarne och i synnerhet ostindiska
handelskompaniet i deras krigiska företag, så vilja vi nu kasta en
blick på fortgången af deras handelsföretag. Det är lätt att förstå,
att vinsten af handeln med Indien ökades, ju mera nederländarnes
makt steg och ju mera det lyckades dem att undantränga de öfriga
sjömakterna från den indiska arkipelagen. Molukkernas
kryddhandel ryckte de småningom helt och hållet till sig och bestämde
ensamma prisen på kryddnejlikor och muskott. Härvid förforo
de dock på våldsamt sätt icke blott mot menniskorna, utan äfven
mot naturens alstrande kraft. De stadgade nämligen, att
muskottträdet fick odlas endast på ön Banda, kryddnejlikor blott på
Amboina, medan på de öfriga Molukkerna äfvensom i andra delar af
arkipelagen alla kryddnejlike- och muskotträd skulle utrotas. År 1683
hade detta blifvit strängt föreskrifvet. Men naturen trotsade de
trångbröstade köpmännens bemödanden, och deras årliga färder
genom öarna, på hvilka de icke ville tåla odlingen af kryddor,
kunde dock icke förhindra, att fåglar slukade nötterna och i andra
trakter, dit de utrotande holländarne icke kunde komma, åter
gåfvo dem osmälta ifrån sig och på detta sätt befordrade deras
spridning. Sedan 1830 har för öfrigt kryddodlingen blifvit
fullständigt frigifven. Molukkernas invånare måste till
handelskompaniet aflemna skördens afkastning mot ett visst, af det senare
bestämdt pris. Likaledes bestämdes af kompaniet ett
försäljningspris, som vanligen två till tre gånger öfversteg inköpspriset. Utom
kryddnejlikor och muskott drefs en vinstgifvande handel med alla
Indiens alster. Vax, sköldpadd, sandelträ, sågo och ris hemtades
från Timor och Celebes, från Sumatra fick man peppar, guld,
kamfer, elfenben, från Java ris, socker, svafvel, indigo och från 1712
äfven kaffe. På Ceylon var det förnämligast de olika kanelsorterna
(cinnamomum aromaticum, c. ceylonense med flere), som
gjorde dessa öar vinstgifvande. Bengalen och Coromandels kust
bjödo på siden, bomull och manufakturer af alla slag. Slutligen
hemtade holländarne från Japan, der de efter portugisernes
fördrifvande ensamma bland alla europeiska nationer hade tillträde
till ön Desima utanför Nagasaki, förträfflig koppar, te, lackerade
varor och manufakturer af åtskilliga slag.
Ända till slutet af sjuttonde århundradet utförde ostindiska
handelskompaniet med mycken lycka sina företag. Åt aktieegarne
utbetalades årligen betydande dividender, som belöpte sig till 15
—20 procent, ja, stundom stego till 50 procent. Ar 1663 förde 5
fartyg från den indiska arkipelagen en laddning, som på Amsterdams
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
