Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Australien och den oceaniska överlden - 2. Den oceaniska överlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1526 af portugiserne, men man ansåg det för en del af Australien,
tills 1606 Spanioren Torres genomfor det efter honom benämda
sundet, som skiljer Nya Guinea från fastlandet Australien, och
upptäckte öns södra kust. Dock först sedan 1774, då den
besöktes af sjöfararne Forrest och Cook, har man närmare
kännedom om denna stora ö. Dess invånare äro till en del papuaer,
beslägtade med australerne, af medelstorlek, icke mycket starkt
bygda och af blåsvart färg. Örsnibbarna äro genomborrade och
öfver 2 centimeter långa, enär de i dem pläga som ringar bära
tjocka tenar och ben. I intellektuelt och sedligt afseende skilja
sig papuaerne från malajerne genom sitt otyglade väsen, för
hvilket all själfbeherskning och allt döljande af lidelser äro
främmande. De äro nyfikna, pratsamma och göra vid skratt och skämt
stort väsen. Tro dem får man icke, menniskokött tyckes vara
en af deras läckerheter. Deras boningar hvila på pålar och äro
icke sällan vid hafskusten bygda i vattnet. Då holländarne 1828
gåfvo dem skänker, blefvo de temligen inställsamma; man började
en byteshandel med dem, men snart betedde de sig trolöst, så
att en gevärssalva måste jaga dem på flykten. Följande dagen
återkommo de och dansade omkring vid stranden; deras qvinnor
och barn buro trädgrenar och inbjödo under gällt skriande
holländarne att komma i land. Tobak och bränvin voro älsklingsvaror
för dem; deras vapen voro bågar, pilar, lansar, vackert snidade
klubbor och yxor, hvilkas blad består af en hvass sten.
Deras farkoster äro långa och mycket smala, men ha till skydd
mot kantring å begge sidor inrättningar af bamburör.
Nya Guinea är en af jordens största öar och hör sannolikt till
de rikaste, men, oaktadt man känner den sedan tre århundraden
tillbaka, dock till de mest obekanta delar af jorden. Ingen europé
har ännu kunnat intränga i det inre af ön, och till och med
kustranden är blott på några ställen noggrant genomforskad; ja, man
kan i den mening, hvari europeen uppfattar sin ställning i af
vildar bebodda land, rent af beteckna denna ö som herrelöst gods.
Vestra delen af kusten är i holländarnes besittning.
Tätt öster om Nya Guinea ligga Luisiaderna. Denna ögrupp
upptäcktes af Bougainville 1768 eller 1769. Endast få sjöfarande
ha sedan dess besökt den; dess invånare voro papuaer, gingo
nästan alldeles nakna och använde mycken omsorg på sina farkoster,
som voro godt 17 meter långa och kunde rymma 25 man, men
de visade sig mycket misstrogna mot europeerne och böjda för att
stjäla. Till de största öarna i Luisiadernas arkipelag hör ön
Rossel, i hvars närhet 1858 det på resa från Hongkong till Sidney
stadda skeppet S:t Paul med en besättning af 20 man och 317
kineser led skeppsbrott. Öborne dödade och uppåto nästan alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
