- Project Runeberg -  Upptäckternas bok /
317

(1881) [MARC] Author: Louis Thomas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Australien och den oceaniska överlden - 2. Den oceaniska överlden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Infödingarne grepo genast till flykten, men förföljdes af en
hvalfångarbåt, hvars besättning sårade och dödade flere af dem.

Men vi lemna de undersköna Salomonsöarna för att besöka
Santa Cruz’ arkipelag. Dess upptäckare är likaledes
Spanioren Mendaña, som på sin tredje resa 1595 vid sökandet efter de
af honom upptäckta Salomonsöarna i stället för dessa fann den
förra, Ännu en gång, elfva år senare, sågs den af den berömde
sjöfararen Quiros, men blef alldeles bortglömd, tills Carteret 1767
å nyo fann den och gaf den namnet Drottning Charlottes öar.
Alla till denna arkipelag hörande öar äro små och omgifna med
högst farliga korallref. Deras invånare äro papuaer. De renliga
och beqväma boningarna stå på pålar och äro täckta med
kokosblad. Fastän invånarne visade sig vänliga och tillgängliga mot
europeerne, ja, till och med öppnade en byteshandel med dem,
voro de dock lika tjufaktiga som de flesta söderhafsöbor. Alla
fartyg, som lägga till vid dessa öar, måste vara noga på sin vakt,
ty invånarne sakna hvarken mod eller djerfhet och krigiskt sinne.

En af de aflägsnare öarna i denna arkipelag har på den senaste
tiden blifvit märkvärdig derigenom, att man här ändtligen efter
mångårigt sökande upptäckte spåren efter de båda förolyckade
franska fartyg, som stodo under befäl af Lapérouse. Denne,
en utmärkt sjöofficer, blef 1785 af den franska regeringen med de
begge vackra fregatterna Astrolabe och Boussole utsänd på en
sjöresa omkring jorden. Man hade icke spart några kostnader, och
ryktbara lärda män hade rest med. Så uppnådde de efter många
vigtiga resultat den 26 januari 1788 Port Jackson (Sidneys hamn)
och hade i februari åter gått under segel derifrån. Då man
1789 och 1790 ännu icke fått några underrättelser om
sjöfararne, började man slutligen blifva allvarsamt orolig. Franska
regeringen utrustade i februari 1791 två fregatter för att uppsöka
Lapérouse, men dessa bemödanden voro fåfänga, fastän dessa
fartyg, såsom det sedermera visade sig, hade seglat förbi Vanikoro,
skådeplatsen för olyckan. Under franska revolutionens så väl som
det derpå följande kejsardömets stormar hade de försvunna
sjöfararne blifvit glömda, och de 10 000 franc, som man utfäst åt
den, som bragte den första säkra underrättelsen om Lapérouse,
blefvo af ingen förtjenade. Först 1825 utrustade franska
regeringen ett nytt fartyg under befäl af kapten Dumont d’Urville
och uppdrog åt honom att utforska Lapérouses öde. I Hobarttown
(Tasmania) fick d’Urville veta, att den engelske kaptenen Dillon
gjort en vigtig upptäckt. På en resa från Valparaiso till Bengalen
utbjöds nämligen till salu åt honom af infödingar på ön
Vanikoro, dit han anlände, ett värjfäste af silfver med skrifttecken,
ögonskcnligen europeiskt arbete. På tillfrågan försäkrade man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:24:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/upptackt/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free