- Project Runeberg -  Upptäckternas bok /
360

(1881) [MARC] Author: Louis Thomas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Upptäckten af norra och södra polarlanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åt en välförfaren, förträfflig sjöman, Jolin Davis från Sandride,
for att han med dem skulle upptäcka den nordliga genomfarten
till Indien. Fastän skeppen icke voro mycket större än våra dagars
fiskarfartyg, vågade sig likväl Davis, farande omkring den
grönländska kusten, in bland snö- och ismassorna och upplöjde det
efter honom benämda Davissundet. Väl fann han sundet fritt
från is, men vågade sig dock icke högre upp, utan vände sig åt
den kust, som vester ut visade sig för honom, följde den och
uppnådde Northumberlandviken, hvilken tycktes bjuda honom det
sökta sundet. Följande året ville han ytterligare fortsätta sina
forskningar, men isbankarna tilläto det icke. På en tredje resa
1587 sökte den outtröttlige sjöfararen taga igen det försummade;
gynnad af årstiden, seglade han ända till 73 ° nordlig bredd, men
måste sedan å nyo vända sig söder ut. Den 19 juli uppnådde
han ingången till Northumberlandviken, men redan få dagar
derefter hade han hunnit den innersta fördjupningen af viken och såg
hoppet om en genomfart omintetgjordt. Snö, is och köld tvungo
honom att afstå från vidare forskningar och anträda hemfärden.

Det sjuttonde århundradet hade knapt börjat, förrän planen
till uppsökande af den nordvestra genomfarten åter upptogs.
Ostindiska kompaniet lät 1602 ett fartyg utlöpa för att söka den samma.
George Waymouth, som ledde företaget, vidgade dock icke
kännedomen om Davissundet norr ut, utan for blott ett stycke åt vester
in i Hudsonssundet. Vigtig var hans resa så till vida, som hans
loggbok råkade i händerna på en sjöfarare, som är att räkna bland
de mest betydande, som någonsin lefvat.

Det var Henry Hudson, hvilken redan tre gånger i norr och
nordost sökt en genomfart till Kina. År 1607 hade han i ett litet,
eländigt fartyg, hvari utom honom blott tolf man befunno sig,
velat verkställa en resa rakt öfver polen, men kommit till
Grönland och sedan i nordöstlig riktning utefter kusten af Spetsbergen
seglat ända upp till 81 ° nordlig bredd. Men då hade lifsmedel
trutit för honom och han blifvit tvungen att vända om. Redan
följande året styrde han åter förbi Nordkap norr ut, men utan att,
hindrad af is och tjocka, upptäcka något nytt. I
holländskt-ostindiska kompaniets tjenst gjorde han ett försök att på sydligare
bredder, än hittills varit vanligt, uppsöka den nordvestra
genomfarten, men upptäckte dervid New-Yorks kust och den flod, som
ännu i dag bär hans namn. År 1610 var Hudson åter i sitt
fädernesland och lemnade det med ett af några rika privatmän
utrustadt fartyg för att ännu en gång söka efter genomfarten.
Han styrde in i det redan bekanta Davissundet, seglade sedan
genom det efter honom benämda sundet in i ett stort, vidsträckt
vattenbäcken, hvilket han ansåg för Stilla hafvet, som skiljer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:24:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/upptackt/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free