Upptäckternas bok / 383 (1881) Author: Louis Thomas Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Upptäckten af norra och södra polarlanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mynnar ut i Melvillesundet och genom Barrows sund leder till
Lancastersundet, följaktligen vore den nordvestra
genomfarten. Det var den 26 oktober 1850, som kapten M’Clure
efter flere dagars fotvandring från toppen af ett berg i
morgonsolens skimmer med sina egna ögon såg Prinsens af Wales
sunds mynning i det stora Melvillesundet och fann sin förmodan
bekräftad. Då det icke lyckades att under sommarn 1851
genombryta de isskrankor, som spärrade norra delen af Prinsens af

141. Cap York i Melvillebay.

Wales sund, vände M’Clure med Investigators besättning samma
väg tillbaka, kringseglade Cap Nelson och vestra delen af Banks ö
och inträngde i Bankssundet, men måste, innan han nådde
Melvillesundet, till följd af de ofantliga ismassorna inlöpa i Mercybay,
der han, innesluten af isen, qvarhölls under åren 1851—1853,
sedan han i Bankssundet upptäckt en andra nordvestlig
genomfart. Från september 1851 var Investigator infrusen i Mercybay,
och under den korta sommarn 1852, på hvilken en mycket sträng
vinter följde, lyckades det icke att åter få det loss. M’Clure

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>