Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan August Lundell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har i vetenskapligt syfte företagit resor till Telemarken i Norge
för studium af norska folkmål sommaren 1881; till Finland för
studium af finska och ryska språken sommaren 1882; till Ryssland
sommaren 1883 för studium af ryska språket; vistades med understöd
at riksstatens större resestipendium Maj 1884— Jan. 1885 i Ryssland
och Österrike för studier i slaviska språk, och innehar f. n.
riksstatens större utrikes resestipendium för att på Balkanhalfön
studera de bulgariska och serbokroatiska folkens språk och litteratur.
Har (på grundvalen af Sundevalls »Phonet. bokstäfver») uppgjort
det svenska »landsmålsalfabetet». Innehade 1869—73 det Tranérska.
stipendiet för latinsk verskonst; åtnjöt 1882 på Svenska
Akademiens förord 750 kr., under hvartdera af åren 1883—85 likaledes
1,000 kr. af det till Kongl. Maj:ts disposition ställda anslaget för
understöd åt författare; fick vid 3:dje internat, geografiska
kongressen i Venedig 1881 2:a kl. medalj; är sedan 1888 medlem af
Kejserliga naturhistoriskt-antropologiskt-etnografiska sällsk. i Moskva,
sedan 1890 medlem af Humanistiska vetenskapssamfundet i Upsala;
sedan 1891 ledamot af styrelsen för Upsala Enskilda läroverk.
Af trycket utgifvit: Förteckning över Kalmar nations i Upsala bibi.
1875. — Det svenska landsmålsalfabetet, tillika en öfversikt af språkljudens
förekomst inom svenska mål, i Sv. landsm. 1879. - Öfversikt af de senaste
årtiondenas värksamhet för kännedom om folkmål ock folklif i Sverige ock andra
länder, i Sv. landsm. 1880. — Om de svenska folk målens f rändskaper ock
etnologiska betydelse, i Antropolog. Sekt. tidskr. 1880. — Om dialektstudier, med
särskild hänsyn till de nordiska språken, i Sv. landsm. 1881 (i fransk
öfversättning 1884, i rysk öfvers. 1887). — Norskt språk, i Nord. tidskr. 1882. —
En lustigh Comoedia om kon. Gustaf then första af A. Prytz, med ett tillägg
om de folkliga beståndsdelarne i det svenska skoldramat, 1883 —
Landsmålsföreningarne ock deras tidskrift, 1883. — Om rättstafningsfrågan. Tre
föreläsningar, 1886. — Några anmärkningar i rättstafningsfrågan (tills med
L. F. Leffler och B. Schwartz), 1886. - Olika ståndpunkter, i Nord. tidskr.
1887. — Die Pbonetik als Üniversitätsfach, i Phonet. Studien, Marburg 1887. —
Om uttalsundervisningen i främmande levande språk, i »Verdandi» 1888. —
Några ord om latinsk stil och klassisk bildning, i Nord. tidskr. 1888. — Våra
lärovårk från tysk ock klassisk ståndpunkt, i Nord. tidskr. 1889. —
8kandina-vische Mundarten och Skandinavische Volkspoesie, i Pauls Grundriss d. germ.
Philologie, Strassburg 1890, 1893. — Btudes sur la prononciation russe I: 1, i
Ups. univ. årsskrift, 1890. — Stå kristendom ock kultur i strid med varandra,
1891. — Universitetsbildning ock folkbildning, 1893. — Svensk ordlista med
reformstavning ock uttalsbeteckning, 1893. — Omkring 250 artiklar i Nord.
Familjebok, deribland af större omfång: kasus, konsonant, landsmål,
lands-målsalfabet, lillryska språket och litteraturen, Norges språk, ordbok, osseter
och ossetiska, panslavism, polska språket och litteraturen, provinsialism, purism,
PuSkin, riksspråk, ryska språket och litteraturen, rättstafning, L. Tolstoi,
Tur-genev samt bokstäfverna och ljuden j t. o. m. r och t t. o. m. v. — Mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
