- Project Runeberg -  Mälarens minnen. D. 1, Upsala minne : staden, segelleden och nejderna /
38

(1844) [MARC] Author: C. J. Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. UPSALA STAD

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i ynglingaåren, sedan kroppen förut fått stadga
sig. Det tyckes vara en sådan omvexling af
skogsbygder och slättland, som har sin charakteristiska
inverkan på innevånarne."

Detta Upsala-slättens akademiska klimat
framhålles redan i Påfven Sixtus IV:s Bulla om
Universitetets stiftande 1476. Se utförligare om
Upsala-nejdens natur i Inledningen till följande häfte.

                        3. Stadens Delar.

Upsala delas i 2:ne hälfter af Fyris-ån,
hvilken 3/4:dels mil från staden, vid Flottsund utfaller i
Ekoln. På den östra sidan om ån ligga Svartbäcks-
och Kungsängs-rotame, hvardera innehållande 14
Qvartér, och på den vestra Fjerdingsroten, delad
i Norra och Södra, tillsammans utgörande 29
Qvartér. Svartbäcken, såsom Roten i dagligt tal
benämnes, har sitt namn af en numera obetydlig,
grumlig bäck, som norr om "stadens staket"
utfaller i Fyrisån. Denna bäck har fordom varit
större, och Rudbeck i sin Atlantica berättar, att
den flöt ut i ett träsk, som var segelbart. Norra
delen af Svartbäcken hette i fordna dagar (för
sin "ojemna och knöliga" mark?) Thofvan
ett af qvarteren kallas ännu så —, och en öfver
den förbiflytande bäcken slagen bro, på vägen till
Gamla Upsala, hette Thovabro. Kungsängen åter
har så blifvit benämnd af den vid Islandet fordom
belägna gamla Kungsgården, om hvilken nedanföre.
Islandet, den södra delen af Kungsängen, fick
troligen sitt namn deraf, att isarne här i stor
myckenhet vid vårfloderna flöto upp.
[1]



[1] Den vittre Professor L. Fornelius ställde, med
anledning af namnlikheten med Ön i Ishafvet, till
Akad.-Canzlern M. G. de la Gardie i ett muntert
lag denna improviserade gåta:

"Dic quibus in terris, & eris mihi magnus Apollo,
Non urbs in terra, terra sed urbe jacet?"

(Nämn mig på jorden en trakt, der ej staden ligger i landet,
Men i staden ett land? Och jag skall prisa ditt vett!)


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:54:40 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/upsalamin/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free