- Project Runeberg -  Mälarens minnen. D. 1, Upsala minne : staden, segelleden och nejderna /
107

(1844) [MARC] Author: C. J. Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. UPSALA DOMKYRKA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vi finna här i allmänhet samma
architektoniska anordning, som för de flesta Gotiska kyrkor
är gemensam. Tvänne torn öfver vestra façaden.
Det hela anlagdt i formen af ett Vesterländskt
(eller Latinskt) kors
[1], bildadt genom tvänne,
hvarandra skärande hufvudskepp, samt på ömse sidor
om långskeppet tvänne mindre skepp, liksom
lägre, till hufvudbyggnaden sig anslutande
sidobyggnader, hvilka voro ämnade åt processioner inom
kyrkan, åt kapeller och grafchor. Tvärskeppet har
i norr och söder tvänne sidoingångar, lika
förnämliga som den vestra. Långskeppet slutar med en
halfrundning i Högchoret. Detta chor var fordom
Kultens egentliga medelpunkt, och Klereciets plats,
samt derföre något upphöjdt; dess hela skick är
skönare, dess pelare smärtare, med större omsorg
utarbetade och af ädlare material än den öfriga
kyrkans. Kyrkans nedra del, närmast vestra
ingången, var bestämd åt pœnitensgörare och åt
sådana, som skulle i kyrkans gemenskap upptagas.
I Choret stod derför högaltaret, i skeppet
predikstolen, vid ingången dopfunten. Slutligen märkes
om de redan nämnda sidochoren, att hvart och ett
var som en liten kyrka för sig, invigdt till ett visst
helgons ära och bestämdt till presternas enskilta
gudstjenst samt till själamessor efter aflidna, som
genom rika testamenten gjort sig af kyrkan ihågkomna.

I nära sammanhang och endrägt med arten af
den Katholska Kulten voro de höga, smala
fönstrens inbrända glasmålningar. Det nästan till
öfvermått inströmmande ljuset blef brutet genom
färgerna, och derigenom åstadkoms en magiskt



[1] Med armarne kortare än stammen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:54:40 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/upsalamin/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free