- Project Runeberg -  Mälarens minnen. D. 1, Upsala minne : staden, segelleden och nejderna /
128

(1844) [MARC] Author: C. J. Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. UPSALA DOMKYRKA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De unge höra det förtäljas, och lära sig redan
från barndomen att hata och motstå sådan
styrelse. Dessa tyranner hafva uppoffrat all vår
egendom, de hafva sugit musten af vårt land,
så att oss ej annat återstår än — tomma hus,
magra åkrar och osäkra lif. Minnens J, huru
under Erik af Pommern, Jösse Eriksson Eder
handterat? Nu äro samma tider och samma
olyckor komna. Vårt land flyter snart uti vårt
eget blod. Flere hundrade Svenske män hafva
måst undergå en hånlig död. Riksens biskopar
och rådsherrar äro ömkeligen mördade. Jag
har sjelf dervid mistat fader och svåger" —
här
brast talaren i tårar — "och alla dessas blod
ropar hämnd och straff öfver tyrannen.
Dalamän hafva i alla tider varit frimodige och
oförskräckte, då det gällde deras fädernesland,
hvarföre J ock ären uti våra Krönikor berömde, och
alla Sveriges innebyggare vända nu sina ögon
till eder, ty de äro vana att anse eder såsom
frihetens och fosterlandets beskydd och försvar.
Jag vill gerna följa Eder, och hafva för eder
osparda mitt svärd och mitt blod; ty mer har
ej tyrannen lemnat mig. Och skall han då
förnimma, att Svenske män äro både trogne och
tappre, och att de med lag och icke med ok
styras måga." —


Det är detta moment som Konstnärn här
behandlat. Men solskenet, nordanvinden,
inspirationen, den sublima hänryckningen, om hvilken
historien och talet bära vittne, ser och hör man
icke. Kall och själlös håller den vördnadsvärde
demagogen här sin hand öfver det folk, af hvilket
ensamt han dock hoppades sitt fäderneslands
räddning. Deremot måste grupperingens utmärkta
förtjenst, liksom det nationella, uttrycksfulla,
bottenärliga i de lyssnande böndernas fysiognomi och
kostym rättvist erkännas. En bonde har från den i
fonden synliga kyrkans Vapenhus hemtat en famn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:54:40 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/upsalamin/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free