- Project Runeberg -  Mälarens minnen. D. 1, Upsala minne : staden, segelleden och nejderna /
183

(1844) [MARC] Author: C. J. Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. UPSALA AKADEMIE

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade råd att betala. Men år 1604 förskingrades
ungdomen af pesten; då föreläsningarna åter togo sin
början, funnos endast 12 Studenter. Antalet
tillvexte snart, men ej så studierna och ordningen.
K. Carl klagade i ett bref 1604, att Ak:n "ännu
icke är med sådana Faculteter beställd, som en
rätt Academia borde vara," och skickade följande
året Joh. Skytte, att undersöka tillståndet, hvilket
denne fann högst otillfredsställande. I följd af
den erhållna rättigheten, att välja "en politisk
person till Cancellarius," begärde Ak:n (1604)
Gustaf Adolf, men fadren svarade, att "Hertig
Göstaf må vara det, när han saken lärer bättre
förstå och åren kunna blifva flera." År 1607 blef
Gref Abrah. Brahe dertill utsedd. Genom 2:ne
utmärkta, lika skickliga som häftiga lärare, Johan
Messenius
, (historieskrifvaren och den förste Juris
& Politices Professorn, 1609), och Joh. Rudbeck,
Orientalium Prof., fingo studierna ett visst lif, men
begges oenighet, som snart hos ungdomen
föranledde bullersamma partistrider och handgemäng,
gjorde bådas aflägsnande nödvändigt, såsom snart
skall nämnas.

Hvad K. Carl IX. med kraft och nit hade
grundlagt, fortsattes och utvidgades af sonen, den
store Gustaf Adolf, hvars namn står främst bland
de Konungars och Mæcenaters, hvilka det Svenska
Undervisningsverket räknar bland sina välgörare.
Hans vishet och frikostighet har Upsala Akademi
att tacka för sitt bestånd. Med anledning af de
redan nämnda partistriderna, skrifver han (1613)
till Professorerna: Om vi ej sjelfve hade förfarit
och visste, hvad gagn och nytta, som bokliga
konster med sig hade, hade vi föga orsak att oss om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:54:40 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/upsalamin/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free