Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urban Hjärne och häxprocesserna i Stockholm 1676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka ärft sina fäders naturmysterier, hade sabbaten en prägel
af de hedniska offerfesternas passionerade yrsel.[1] Hos oss i en
kyligare trakt af jorden hade folkfantasien utarbetat
händelserna i Blåkulla efter mönstret af ett svenskt bondkalas eller
borgerligt gästabud. Den lede uppträdde icke som en halft
klassisk tjur-gud eller en blandning af människa ock
österländskt odjur utan ofta som en vördig bondpatron. I Elfdalen
(Dalarne) visade han sig klädd i grå jacka, röda byxor och
blå strumpor, hade rödt skägg och en hög hatt med många
brokiga band[2]. Blåkulla tänktes hos oss i landsorten som en
stor rödmålad bondgård, och den tribut i form af ett slags
tionde, som trollpackorna medförde, bestod af mjölk, ost m. m.
men — och här kommer det djäfvulska — framför allt i
tillförseln af barn, ty voro »packorna» i detta afseende tomhändta
ådrogo de sig »den elakes» särskilda vrede. Det var i det
stora hela en dålig affär häxorna gjorde, och de svenska icke
minst. För priset af sin odödliga själ, hvilken blott genom
en plågsam död på bålet kunde räddas från evig pina, köpte
de sig ett synnerligen tarfligt, om ock efter tidens anspråk
»ståteligt» kalas, som likvisst i längden bort blifva bra
enahanda, och där de till på köpet riskerade att ådraga sig
Blåkullaherrns vrede i den grad, att han piskade dem.
Detsamma vederfors barnen, om de bekände sina nattliga besök
i Blåkulla. Berättelser härom förekomma ofta i protokollen.
Sålunda inhämtas, att Hofrätten befallde stadsbarberaren Schultz
att i sällskap med någon af ämbetet besiktiga ryttmästaren
Per Gråås dotter, hvilken låg sjuk och förmentes vara slagen
i Blåkulla. Tillsammans med barberaren Gerting skedde
besiktningen. Gråås dotter hade inga märken, men ömmade,
när man aldrig så sakta strök på kroppen. Schultz sade sig
äfven hafva besiktigat Smeds-Karins — den förutnämnda
trollpackan — kropp, hvilken, såsom barnen uppgåfvo, syntes
vara piskad. »Detta skulle hafva skett för 4 dagar sedan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
