Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men främst af alla reformer stälde Gambetta
införandet af scrutin de liste. Den 14 januari 1882 framlade
han för deputeradekammaren sitt förslag om
författningens revision, der scrutin de liste utgjorde sjelfva
kärnpunkten. Det länge närda missnöjet i
deputeradekammaren mot Gambetta och hans minister bröt nu ut i full
låga. En koalition bildades af högern och yttersta
ven-stem i förening med åtskilliga af det
moderat-republi-kanska partiets ledamöter. Presidenten Grévys måg
Wilson, hvilken allt sedan 1870 varit en oförsonlig
fiende till Gambetta, blef själen i denna koalition, som
vågade gå anfallsvis till väga, sedan den öfvertygat
sig, att Freycinet var villig att blifva Gam bettas
efterträdare.
Så skickligt leddes koalitionen, att då
deputeradekammaren den 19 januari valr^c det
trettiotre-manna-utskott, som skulle behandla revisionsförslaget, så valdes
32 motståndare och endast en anhängare af Gambettas
förslag. Förslagets och dermed ministérens öde var nu
afgjordt.
Med okuflig energi och underbar vältalighet
kämpade Gambetta för sitt förslag, sina grundsatser och
framför allt scrutin de liste. Då han slutat sitt stora
tal den 26 januari, utropade en af hans häftigaste
motståndare, Clovis Hugues: »Endast Dan ton skulle kunna
svara på detta tal.»
Ett par timmar derefter hade Gambetta förlorat
voteringen och lemnat deputeradekammaren för att till
presidenten Grévy öfverlemna sin afskedsansökan.
Med jubel helsade rojalister, bonapartister och
kleri-kaler Gambettas fall såsom ett nederlag för republiken.
Intransigentema och socialisterne helsade det såsom ett
nederlag för den lagliga ordningen.
»Men det var i Berlin» — så lyda Reinachs slutord
— »som belåtenheten var lifligast. Deputeradekammarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
