- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
66

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verksamhet som skönliterär författare. Det är måttan, som
hr Leonard predikar, när han i Hexerie eller Blind AUarm varnar
både mot öfvertro och otro. Det är alltid mot en öfverdrift,
han varnar, vare sig han angriper storprataren,
lärdomshögfärden, kannstöperiet eller resegalenskapen. Måttan är hans
ideal af mensklig fullkomlighet. Det kan synas oss något
nyktert och kanske också något magert. Men Holberg var.
framfor allt nykter, och det var endast genom att hans
diktar naturel var starkare än hans teori, som han kunde
åstadkomma figurer som Jeppe, Oldfux, Henrik, Arv, Pernille
eller Kilian.

Med denna egenskap sammanhänga på det varmaste, hvad
han vidare säger: »Från min tidigaste ungdom har jag städse
märkt, att ingenting är så skadligt för min helsa som vällust.
Fördenskull har jag städse lefvat mycket återhållsamt och
sparsamt, så att, ehuru jag till åldern icke var mera än ett
barn, sä tyckte dock mina öfriga kamrater, att jag lefde som
en gammal man. Derför fanns det också sådana, som ofta
tadlade mig, emedan de ansågo det stridande mot min ålder
att lefva ett så återhållsamt och strängt lif, hrilket jag på
den tiden hade så mycket svårare att finna mig i, som jag
v^r hetsig och böjd för vrede. Icke desto mindre stannade
jag dock vid mitt gamla lefnadssätt utan att förändra det
Allt eftersom åren gingo, tilltog också min återhållsamhet;
ty under det att jag i min barndom i alla fall drack vin,
när det var blandadt med vatten, så afskyr jag det nu värre
än gift.» Han berättar vidare huru hans asketism en tid
gick så långt, att han lät väga åt sig allting, både i mat
och dryck. Han fortsätter vidare:

»De affekter, som vexelvis regera mig, äro: glädje, sorg,
fruktan, mod, trötthet, hurtighet, upphetsning,.kallsinnighet,
allt eftersom de dåliga vätskorna sätta sig än i en, än i en
annan del af kroppen. Så att när de sätta sig i närheten
af hjertat, får jag lust att reformera och sätta mig upp emot
hela verlden. Strax derefter när dessa dåliga vätskor
förflytta sig till någon annan del, så kan ingen vara mera mild
och foglig, än hvad jag är.» Man finner häraf, att Holberg
ej tillägger sig några särdeles ovanliga egenskaper, och att
han ej heller aktar för rof att skämta smått med den
böjelse att reformera, som måste vara stark hos en person,
hvilken i så många arbeten uppträdt som moralist. Men
hos Holberg är detta ej ett bevis på indifferentism. Det är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:30:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free