- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
73

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvilkas ord gripa och slå an, just kringgå lärans stötestenar
och hålla allmänt religiösa föredrag utan farg af en bestämd
kyrkas dogmsystem. De göra godt och handla klokt Sä
särdeles ärligt mot sin statskyrka handla de väl icke, om de
taga för vana att undanhålla den lära de svurit att
förkunna.

Men vi kunna äfven på egen hand utan prestemas ofvan
åberopade vittnesbörd göra den iakttagelsen, att tron pa
läro-formen, dogmerna, (här talas icke om sinnets varma
religiositet, som ju kan finnas med förbiseende af dogmerna) icke
visar sig synnerligt stark inom statskyrkan. Det är fåfängt,
att hennes tjenare (herrar) skylla denna företeelse på
allmänhetens förstockade sinnen, ty samma allmänhet, som
likgiltigt vänder sig bort från statskyrkans gudstjenst och läror,
är lätt nog på benen för att springa efter sekterister, s. k.
kolportörer och lekmän öfver hufvud, som syssla med religiösa
ting och föranstalta andliga uppbyggelsestunder. Hvar får
man söka orsaken härtill annat än i ett religiöst behof, som
statskyrkan till följd af sin brist på »anda och sanning» icke
förmår fvlla? Äfven om man invänder, att nvfikenheten här

v 7 v

vid lag spelar en stor roll, sa måste ju denna dock ega sin
grund i ett behof, som drifver till ett sökande. Man söker icke
hvad man redan har. Söker man, sker det derför att man
ännu icke funnit hvad man behöfver. Inom statskvrkan
födas i vårt land de flesta menniskor, men det mesta
tros-nitet. ligger utanför hennes råmärken eller hos separatistiska
flockar derinom, som blott till namnet stå qvar inom
statskyrkan. Sjelf tycks hon vara oförmögen att skapa något
varmare trosnit.

Denna rörelse från statskyrkan till enskilda
religionssamfund eller till den vidsträckta indifferentismen har ju
redan länge varit så stark, att man i yära dagar med stöd
af den allmänna opinionen sträfvar att förverkliga
religionsfrihetens stora princip och till och med bland statskyrkans
allvarligaste anhängare hör röster höja sig för andra
religionssamfunds likställighet inför lagen med evangelisk-lutherska
kyrkan.

Af allt att döma, ser det således i enlighet med ett
temligen alknänf erkännande ut, som* om det icke vore någon
pluralitet af statskyrkligt troende (troende just efter
statskyrkans föreskrift) som uppbär systemet. Men om den
»kompakta majoritet», hvars opinion ännu uppehåller stats-

Digitized by -

i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:30:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free