Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ojungfrun från Orléans», i hvilken hon inlägger en värme
som man icke tilltrott henne. Vanligtvis förefaller hon något
kall och stel, stundom nästan färglös i sin framställning,
men i det schillerska sorgespelet har hon visat sin förmåga i
god färgbehandling. Efter detta prof på värme och lif bör
man kunna återvända till de förhoppningar, man ansåg sig
ha rätt att hysa, då skådespelerskan i mycket unga år först
uppträdde på den kgl. scenen. Om öfriga förhoppningar vid
Nya teatern torde jag få tillfälle att yttra något en annan gång.
Södra teatern visar mycken verksamhet och
aktnings-värda sträfvanden, äfven om man har anledning att önska,
det operetten just icke måtte där inrymmas så stor plats,
ty i vanliga fall räcka teaterns krafter icke till i det afseendet.
Det är snarare bättre att spela sådana stycken som »Familjen .
Petterssons husläkare», så fattigt det än må vara ur en
dramatisk synpunkt Men det ställer icke så höga fordringar
på teaterns tillgångar och det roar allmänheten. Om det också
icke höjer den goda smaken, innehåller det likväl ingenting
af förderfligt inflytande. Södra teatern fortfar att gifva det
på Djurgårdsteatern under sistliden sommar med så stor
framgång uppförda folklustspelet »Rospiggarne», hvilket
uppföres af samma skådespelare, med undantag af att hr G.
Bergström öfvertagit hr Nymans i sitt slag utmärkta skapelse, *
f. d. gardisten Hulting, och däråt förlänar all den
godmodiga komik som är hr Bergströms utmärkande kännetecken.
Något bestämdt företräde hos den ene eller den andra af
dessa två skådespelare i rollens utförande torde ej kunna
upptäckas. Framställningen är för öfrigt aktningsvärd alt
igenom, och man måste fortfarande skänka sitt bifall åt
hr Wagners storbåtsskeppare, hr Nilssons hemmansegare, hr
Lindströms länsman, fru Rundbergs bondflicka, fröken Malmgrens
stockholmsj ungfru och hr Kellbergs besättningskarl och alla
de andra, kan man* säga. Det är en synnerligt god
sammanhållning i det hela. Hr Åbjömsons utsvultne
länsmans-skrifvare är onekligen lustig, men dock alt för mycket
vrängbild för att kunna göra fullgod verkan. Samme
skådespelares schåare i första akten är otvifvelaktigt en mycket
bättre verklighetsbild och gör jämte hr Rddeströms andre
schåare ett på sitt sätt förträffligt intryck. Sist nämde
skådespelares fiskare i tredje akten är en rätt god framställning.
Om sjelfva »folklustspelet» är i dramatiskt afeeende ej
• mycket att säga. Det tål icke att ’jämföras med Holger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
