Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
län och Vestergötland samt med en filial, om ock af något
olika karakter, i Vestmanland.
Dessa fakta och siffror utgöra emellertid inga bevis för,
att landtmannapartiet genom årets omval lidit afbräck eller
att något nytt parti derigenom vilnnit stadga. Politiska
kännare från både ena och andra sidan ha tvertom medgifvit,
att andra kammaren under instundande riksdagfeperiod skall
erbjuda väsentligen samma skaplvnne som under de
föregående. Allt beror i sjelfva verket på hvad man förstår under
ibegreppet landtmannaparti. Och. för att kunna skarpt fixera
valens betydelse är det i främsta rummet nödigt att
fast-håUa vissa i ögonen fallande moment af landtmannapolitikens
utveckling.
Grunddragen af denna politik voro mycket enkla:
sparsamhet i förvaltningen, rättvisa i beskattningen. Under det
senare önskningsmålet inbegrepos *dels en sträfvan att få alla
jordbruksonera utjemnade så som redan år 1809 var begär dt,
dels en tendens att nedbringa jordbeskattningen till likhet
med skatt å annan fastighet eller å inkomst af kapital och
arbete. Parallelt med detta program uppkom ett annat, som
var en frukt af den pånyttfödda liberalismen i städerna.
Bland dess många reformpunkter var en, som lydde å
progressiv beskattning efter förmögenhet, och en annan, som
proklamerade allas lika skyldighet att deltaga i fosterlandets försvar.
Bet var onekligen ett rent demokratiskt program, men ett
som hade det väsentliga felet att vägen till dess
förverkligande skulle leda öfver två vördnadsvärda sekularinrättningar
som hette grundräntor och indelningsverk. Ett tredje
program, af kungligt och militäriskt ursprung, fanns äfven och
det lydde helt enkelt å försvarskraflemas ökande. Ben gamla
föreställningen om Sveriges stora betydelse för Europas
jemn-vigt, entusiasmen för andra nationers kamp mot öfvermakten
samt åsynen af de uppskakande verldshändelser, genom
hvilka tvska folket återvann sin enhet, samverkade här till
att i många kretsar stärka tanken på militärväsendets
utveckling. Men det militära programmet hade samma öde
som det demokratiska: i vägen för båda stod det rotfasta
indelningsverket, som i folkets sinnen alstrat en afgjord
obenägenhet att åtaga sig nya bördor utöfver de nuvarande.
Bet var oundvikligt, att landtmannapartiet skulle påverkas
af de båda strömningar, som så nära berörde klippor, mot
hvilka dess egna vågor bröto sig. Från ena hållet understödt
Ur dagens krönika. V. I. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
