Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller om någon skilnad mellan ränta och tionde. Det står
således fast, att Sveriges jordbrukare nu lika väl som för
13 år sedan hålla på grundskatternas totala afskrifning’ såsom
en kardinalpunkt i kommande riksdagars beslut. I detta
hänseende har den gamla majoriteten i ahdra kammaren icke’
blifvit försvagad utan snarare ej obetydligt stärkt i sina
ledande grundsatser.
I försvarsfrågan ha förhandlingame både på möten och
annanstädes erbjudit den mest brokiga mångfald, enär insigten
i militära ämnen tyckes vara så utbredd i vårt land, att
hvaije talför medborgare kan framställa ett förslag för sig.
Så har man hört den ene vilja bibehålla indelta armén men
obarmhertigt nog drifva knektame från torpen redan vid
30:de å 35:te lefnadsåret. En annan tager helt godtyckligt och
parcellerar ut kronans egendomar i nya soldattorp, oaktadt
tusentals af de gamla försakas af sina innehafvare. En tredje
skänker ogeneradt alla nuvarande torp till staten, alldeles
som då stormakterna i våra dagar göra hvarandra presenter
af turkisk egendom. En fjerde är mera strategisk af sig och
vill flytta alla torpen till närheten af jemvägame för att
kunna mobilisera soldaterna på dressin. Det var antagligen
för att undvika dylika bizarrerier som mötesarrangörema
stundom bemödade sig att tillämpa den bekanta regeln:
»Une question bien posée est ä rooitié résolue». Man kunde
svårligen misstaga sig om svaret, då det t. ex. på ett möte
i Yester-Femebo frågades: »Bör indelningsverket i sitt
nuvarande skick bibehållas eller är vämpligten att föredraga?»
Här funnos tydligen ej mer än två alternativ att välja på,
men mötesmännen valde ändå ett tredje och förklarade, att
indelningsverket bör bibehållas, men kostnaden jemnare
fördelas och beväringstiden icke utsträckas. Det var ett
beslut, som hvarken värnpligtsvänner eller »rundbäckare»,
knappast ens landtmanapartister, kunde vara belåtna med.
I Arvika frågade man: »Anser mötet, att landtförsvaret bör,
byggas på indelningsverkets grund och att kostnaderna derför
böra dels begränsas och dels fördelas på alla samhällsklasser,
att utgå efter bevillning enligt 2:a artikeln
bevillningsstad-gan, icke allenast för all fastighet utan äfven för inkomst
såväl af stad som land, eller anser mötet, att landtförsvaret
bör byggas på värfvad stam?» Den, som uppstälde den
frågan, var onekligen ett lika stort slughufvud som den
neger-prest, hvilken sporde sina svarta åhörare, om de ville äta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
