Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af A. Haraldson.
Denna nya diktsamling af svenska akademiens
sekreterare och den officielle vårdaren af snille och smak
i välaktade Posttidningen väcker närmast en känsla af
missräkning, en känsla som säkerligen är starkast hos
dem, som satt högt värde på den Wirsénska sången.
Det vore derför knappast skäl att syssla mycket
med denna nya tillökning i salongsprydnader, om icke
författaren flerestädes visat alltför starka symptom af en
sjukdom, som visserligen länge varit epidemisk inom
skalders och qvasiskalders kretsar men som här
framträder i en synnerligen elakartad form. Det är sångare-
• högfärden.
Se här ett prof:
»För tidens söner — utom i templets hamn —
Sig röjer evigheten blott trenne gånger
Med helig glädjerysning: i brudens famn,
I dödens stilla stund — och i skaldens sånger.»
Om icke af andra skäl, så är det rent af »for at
opretholde moraliteten mellem Dyrene» nödvändigt att
icke låta ett dylikt yttrande gå opåtaldt hän i en sådan
diktsamling. Mycket har man nog med smak lurat i
det beskedliga svenska folket, men att det skall svälja
en sådan kamel — det är verkligen för galet begärdt
Låtom oss således litet närmare skärskåda dessa
»skaldens sånger».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
