- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
156

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

deltagande i statsförvaltningen i en tid af stora svårigheter
och vådor och derefter såsom styresman af det landskap, i
hvars kraftfulla innevånare Engelbrekt, Sturame och Gustaf
Wasa funno sitt första biträde i det stora verket af Sveriges
befrielse från utländskt förtryck? Men äfven anom
literatu-rens område har han genom sitt snille och sina vidsträckta
kunskaper funnit ett rättvisligen berömdt namn. Såsom
prosaisk stilist har han af få svenska författare blifvit
upphunnen, af ingen öfverträffad.»

Hans Järtas efterträdare i Svenska akademien, presidenten
Skogman, meddelar några uppgifter om dennes barndom och
ungdom, om dén uppmärksamhet han genom sitt snille och
sin flit tillvunnit sig under studietiden i Upsala.. Han
upp-gifver äfven, att general Pechlin, gift med hans moster, före
riksdagen i Gefle bekostat tryckningen af hans första arbete,
en skämtsam vederläggning af en skrift, som satte guld och
silfver under pappersmynt. Han meddelar vidare, att det
efter honom funnits en lefnadsteckning, som likväl slutats
med 1791. Det är för historien en stor förlust, att denna
icke blifvit fortsatt, åtminstone tio år längre; ty med
undantag af hvad som rör Järtas uppträdande vid 1800 års
stormiga riksdag och hans derpå följande försvar inför Göta
hofrätt, för några af oppositionsmännen, har föga blifvit
bekant om hans verksamhet som tjensteman och författare
under denna period. Att Järta under de åren var en ifrig
förfäktare af de liberala idéerna, var ett allmänt kändt och
erkändt förhållande, ocli han ansågs som författare till de
flesta frihetssånger, som då i hundratals skrifna exemplar
utdelades och deraf många ännu förvaras. I ett bref till
redaktören af tidningen Biet, hr Hellberg, säger grefve
Gustaf Löwenhjelm 1840: »År 1794 skref en Svensk
kabinettssekreterare verkligen q vicka och mycket gouterade verser
och prosa, det jacobinska Frankrike till ära.» Hans Järtas
minnestecknare hafva likväl velat bestrida att han skulle
haft någon synnerlig del i de skrifter af denna art som
tillädes honom. Äfven den utmärkte forskaren och
författaren, presidenten Hans Forssell, som senast lemnat oss en
lefnadsteckning öfver Hans Järta, den utförligaste, ojemförligt
bästa och af alla den enda kritiska som utkommit, har, som
det synes oss, alltför litet upptagit sig med en skildring af
dennes inträde på tjenstemannabanan. Derom säger han endast:
»han vann med utmärkelse inträde i utrikesexpeditionen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:30:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free