Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hr Norrby har väckt mycket bifall genom utförandet
af Jeppes, Erasmus’ gamle hederlige faders roll, och han
förtjänar det otvifvelaktigt, äfven om det förträffligt
åter-gifha bondlugnet kanske icke alltid är sa mycket att tillskrifva
något särskildt bemödande hos den gamle skadespelaren. Hr
Norrby är emellertid i denna roll en alt igenom älskvärd
gammal landtman, som man maste riktigt hjärtligt halla af.
Men allra främst af de spelande måste man dock sätta hr
Fredrik Deland för hans ypperligt återgifne Per Klockare.
Den i skadespelarens eget väsen radande godmodigheten
kommer här i en oefterhärmligt lustig foreniug med rollens
inbilske, skrytsamme och dumme bondkyrkotjänare. Per
Klockare kan visserligen gifvas med större vigt, en mera i
det yttre framträdande och storpösande myndighet, men
under den utvärtes beskédlighet, som synes i hr Delands
klockare, framlyser alldeles tillräckligt inbilskhetens storartade
dumhet och verkar med så full komisk styrka, att åskådame
alltid öfverlemna sig* åt ett länge ihållande skratt. Bättre
verkan kan väl icke åstadkommas. Det har sagts, att hr
Deland vore »lik sig öfver alfc» och att därför också hans
Per Klockare vore endast en ny upplaga af hans oförgätlige
Konjander, men den kvickheten — ty kvickt måste det väl
vara, då det visar förmågan att finna likhet mellan mycket
olika föremål — är icke på sin plats: hvarje någorlunda
uppmärksam åskådare kan icke gärna undga att inse den
stora olikheten mellan de tvä karaktärerna, sadana de
framställas af hr Deland, och det tjänar till intet att uppehålla
sig vid en så grundlös kritik.
Hr Hamrim framställning af Erasmus’ bror, den sluge
bonddrängen Jakob, lemnade i allmänhet en ganska lyckad
bild af det enkla sunda förnuftet i motsats till de pösande
lärdomsfraserna, o(fh likväl tyckes hr Hamrin ännu hafva
svårt for att lägga bort nybörjarens benägenhet att göra for
mycket och därigenom sia öfver.
Har »Erasmus Montanus», som nu först uppförts på
våra kungliga scener, pa dem gjort verklig lycka? Att pä
den frågan svara ett ovilkorligt ja, torde väl icke vara så
befogadt. Åskådame tyckas nog, att döma af de manga och
iånga skrattsalvorna, finna nöje i att se stycket, äfven om
utförandet brister i ett och annat: men man tyckes icke så
iätt kunna förmå sig att gå dit: man söker intala sig sjelf,
att Holberg är så föråldrad, att han icke mera kan skänka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
