Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drömmar, och hon kan icke förstå, hvad vackert der är
med en grön kulle, när man icke föreställer sig, att det
derinne myllrar och ljuder af små, små varelser, som
sucka, när solen står upp, men börja att dansa och leka
med sina väna skatter, när kvällen kommer. För honom
har också naturen sin skönhet, men på annat vis. För
honom ligger den i färgen, i rörelsen och i formen, och
så i det lif, som fins i allt, safterna, som stiga upp i
träd och blommor, solen och regnet, som komma dem
att växa, och sanden, som yr samman i backar, och
regnskurame, som fåra och urgröpa sluttningarna. Och
framför allt denna sällsamma verld, som finnes bakom
allt detta, som lefver och jublar och suckar och längtar
och som kan säga och sjunga det alltsamman.
Här finna vi tvenne i grunden olika sätt att betrakta
naturen, en till sitt väsen motsatt uppfattning af dess
skönhet. Denna motsats kan hänföras till en motsats
mellan en gammal och en ny verldsåskådning. Gellerstedt
står på den förras grund. Han personifierar den lefvande
kraften i naturen. Han ser i växtverlden en symbol af
menniskolifvet. Det finnes icke någon klyfta mellan
växtens lif och hans eget; det är samma lif, men i det
omedvetna naturlifvets ogrumlade ro, genomskinliga
klarhet, obrutna lugn ser han allra tydligast sin egen
menniska; sitt eget lönligaste väsen, sina egna innersta
känslor. Derför lägger han allt hvad han sjelf tänker
och känner in i dessa gräs och blommor och träd, derför
blir han ett med dem, sammansmälter så innerligt med
dem, att en mörk färgton slår sin skugga in i hans
egen själ och en ljus och varm sitt ljus och sin värme.
Hvarje gräs, hvatje ört har en själ som han, tänker och
känner som han. Han känner alla deras blida, sorgsna
och glada tankar och drömmar, han förstår deras språk
och umgås med dem som med förtroliga vänner, tröstar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
