- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
292

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fel, om hvars beskaffenhet hvarje logik skulle vara tillräcklig
for att lemna upplysning.

Icke bättre gar det hr Hedberg, om vi undersökande
vända oss till alstren af den nutida literaturen for att se,
om det är sant, att författarne måla »grått i grått* i den
mening, att de hos sina personer i allmänhet framhålla
endast de dåliga sidorna och följaktligen åstadkomma
karrika-tvrer i stället för menniskor.

*



Låt oss då, för att på möjligast bästa sätt ansluta oss
till hr H:s tankegång, börja med några exempel ur den nyare
svenska dramatiken för att se, hur denna hr H:s anmärkning
häller streck der. Vi hafva dä till en början frihetshjelten
Mäster Olof, som visserligen blir en affiälling, men som
dock är tecknad med den mest omisskänliga sympati, Oerdt,
hvars storartade karaktär ej torde behöfva någon debatt för
atLvara klar, den uppoffrande bilden af Kristina samt
slutligen bröderna Petris moder, som blir gripande genom det
sätt, på livilket hos henne fanatismen är blandad med
moderskärleken. Eller gå till fru Edgren. Är Gurli målad
»grått i grått», eller är Arla det? Är icke deras moder
statsrådinnan en företeelse, som kan väcka hr H:s sympati?
Är den unga äkta mannen i »Sanna qviunor» osympatiskt

• tecknad, eller kanske modern är ovärdig vår medkänsla,
derför att hon är svag? Att hr H. på ett annat ställe i
boken visat sig anse Bark höra under den ofta citerade
banala rubriken, visar endast, att hr H:s uppfattning af
karaktären blifvit ledd på villospår af hr Thegerströms
gifua framställning.

Eller lat oss gå till Ibsen och Björnson. Tänk på Brand
och Agnes eller Solveig och Peer Gynt, tänk på Osvald och
fru Alving, på Hedvig i »Vildanden», på Håkon, Skule jarl,
Margareta, Sigrid och fru Ragnhild i »Kongsämnerne», på
Lona Hessel eller Nora, pä Dagny och Hjördis, på FalJc
eller pa den kolossala bilden af Julianus och på den
kristna qvinnan Malvina. Tänk på Leonarda, Hagltart och
A (fät, på Sang, Klara och Bratt, och dertill hela raden af
romanförfattare Turgénjev, Dostojevski, Jacobsen, Kjelland,

. Elster, Daudet och Zola, hvilka alla visat en menniskokärlek

* så djup, att den aldrig ett ögonblick vacklat, derför att de
samtidigt haft ögon, med hvilka de kunnat se. Det torde
väl ej vara rätt att påstå, att en sådan person,’som t. ex.
hjeltinnan i »La joie de vivre» är »målad i grått». Man må

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:30:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free