Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inäle mot Strindberg, infördt i Tiden för den 31 januari
innevarande år, tagit hans satser litet i skärskådande. Men
oak-tadt denna lätt förklarliga underlåtenhet att bemöta den nye
motståndaren visste nog Strindberg fullkomligt att han i denna
pimkt icke följdes af dem, som annars mer eller mindre äro
hans meningsfränder. Han kände sig nog af det tysta
ogillandet lika obehagligt berörd, som om det mera offentligt
gifvit sig luft, och häri får man efter mitt förmenande söka
förklaringen till att han så hetsat upp sig i denna sin
polemik på en man hand.
* *
De hufvudsakliga anklagelser Strindberg riktat mot de
moderna qvinnoemancipationssträfvandena synas mig vara
följande:
De röra endast »kulturqvinnan», och det hela är sålunda
en kotterifråga.
Påståendet att kulturqvinnan är förtryckt saknar grund.
Hon är det hvarken i samhällslifvet eller i äktenskapet.
Man vill emancipera sig från naturen och göra
qvin-norna lika förderfvade som männen nu äro.
Tvifvelsutan skulle åtskilliga flera sådana punkter kunna
uppställas, men dessa synas mig dock vara de egentliga.
De äro de grundtemata, som varieras ur olika synpunkter,
men ständigt vända tillbaka. Jag skall derför tillåta mig
att så kortfattadt som möjligt pröfva deras halt. Lyckas jag
visa att de äro ohållbara, så torde det icke bli nödigt att
mera i detalj undersöka alla de tillämpningar Strindberg
gjort af dessa sina maximer.
Hvad vilja då den moderna qvinnofrigörelsens manliga
och qvinliga förkämpar? Det är något vi först måste ha
klart för oss, innan vi kunna bilda oss en mening om
huruvida angreppen träffa eller icke.
Kortast torde vi kunna svara med ordet: likställighet
Fullkomlig jemlikhet mellan könen, så att ingen har
företräde framför den andra der före, att han eller hon är man
eller qvinna. Likasom bördsföreträdena i det feodala
samhället öfverallt i det civiliserade Europa redan fått ge vika för
alla medborgares politiska jemlikhet, likasom kapitalbesittnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
