Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resonnerar, som berodde det på oss att när vi ville göra
könen likstälda infor riksdagsordningen. Men om vi också,
som vår pligt är mot rättvisan och mot vår öfvertygelse,
göra vårt yttersta för att pås*kynda den dag, da svenska
folket ej blott betyder svenska manfolket, så måste vi ju
inse, att denna reform icke kommer att i den närmaste
framtiden förverkligas. Det är sålunda faktiskt god tid att
söka afhjelpa de värsta bristerna i qvinnomas uppfostran,
att söka sprida bland dem en tidsenlig upplysning, att med
ett ord göra hvad man kan för att förbereda dem för
utöf-vandet af sina kommande rättigheter. Och då så är fallet,
förstår jag för min del ej, hur en radikal som Strindberg
ens af opportunitetshänsyn kan vilja uppträda mot den •
omedelbara fordran på politiska rättigheter för qvinnan.
likasom saknaden af politiska rättigheter ensamt för
sig är mer än tillräckligt för att bevisa, att qvinnan
verkligen i det nuvarande samhället intager en underordnad
ställning, så är hennes underlägsenhet inom äktenskapet till
full evidens klar derigenom, att mannen är den sjelfskrifne
förmyndaren för och förvaltaren af den egendom hon medför
i boet. Genom senare lagstiftning, framtvungen just af dessa
qvinnoemancipatörer, hvilka Strindberg tycker så illa om,
har rättighet till s. k. äktenskapsförord visserligen vunnits
åt qvinnan, men så länge sådant förord icke obligatoriskt
föreskrifves vid hvarje äktenskap, bli reformens verkningar
illusoriska. Ganska få lära nämligen de qvinnor vara, som
vilja föreslå sin blifvande äkta man en åtgärd, hvilken han
svårligen kan annat än uppfatta som förestafvad af misstro
till honom personligen. Den enda utvägen att komma ifrån
denna svårighet är som sagdt att göra äktenskapsförordet
obligatoriskt, och det länder vår riksdag till heder, att den
förra året hos k. m:t begärt lagförslag i sådant syfte. De
som minnas, med hvilken glädje beslutet om denna
riksdags-skrifvelse helsades af qvinnorörelsens alla målsmän och
anhängare i vårt land, böra, lindrigast sagdt, med någon
förvåning läsa dessa tirader i »Likställighet och tyranni»:
»hvarför icke begära att få äktenskapsförord och boskilnad
obligatoriska? Jag har aldrig fattat hvarför icke denna
enkla åtgärd föreslagits. Det måtte ligga något derunder!»
o. s. v. En författare, äfven om han heter Strindberg, och
så mycket mera då han heter Strindberg, bör vara skyldig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
