- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
357

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att plötsligt göra sig till tolk för poesiens höga kallelse, då
man först skall märka att hos honom bor en djup känsla. Hr
Lindberg är ungefar likadan från början till slut och höjer
sig icke till nog verksam hänförelse, då skalden, som så
föga tänker på sig själf, för den unga flickan skildrar
poesiens sköna uppgift och då den fattige sångaren skall själf
genomträngas af en sådan hänryckning, att han framkallar
en likadan hos Loyse, så att hon ej längre märker hans
kroppsliga fulhet.

Bland de öfriga spelande har hr Fahlbeck fått ett svårt
uppdrag, nämligen att fylla Ludvig den elftes roll, hvilket
han på bästa sätt söker fullgöra, men brister i synnerhet i
de starkare delarne, då konungens vrede skall frambryta.
Äfven i denna roll ha, sedan Edvard Swartz lemnade den,
flere skådespelare försökt sig på samma scen, nämligen hrr
Dörum, Axelson och Lichtenberg samt den norske
konstnären Klausen. Om fröken ¡Zetterbergs Loyse kan icke sägas
annat än det som redan yttrats om hennes spel i allmänhet.
Hr lhegerströms Simon, den dryge borgaren och kungavännen,
förverkligar otvifvelaktigt hvad förf. velat nedlägga i
karaktären och gifver en mycket god bild af den tidens storborgare,
sådana vi åt minstone föreställa oss dem. Olivior le Daim kan

*



ju godt tänkas som hr Personne framställer honom, och denna
framställning ger ett nytt intyg på skådespelarens förmåga att
individualisera olika karaktärer, endast han icke råkat ut för
någon företrädare, från hvars spelsätt han icke kunnat frigöra sig.
Nicoles roll utföres nu af fru Dorsch-Bosin, en högst
intagande företeelse i det rika borgarehuset, men åt h vil ken
skådespelerskan icke ger den stolthet och myndighet, som
förf. otvifvelaktigt velat skola framlysa hos den dryge
borgarens syster. Fru Dorsch-Bosins Nicole är allt för ljuf
och smeksam.

Om »Severo Torelli», kan jag här icke yttra mycket
annat än att hr Harald Molanders öfversättning, hvilken
jag vid nedskrifvandet af detta nyss genomläst, tyckes på
ett synnerligt förtjänstfullt sätt hafva återgifvit Fran^ois
Coppée’s intagande poesi. Såsom dramatiskt verk har
skådespelet onekligen sina svagheter. Det böljar alldeles
förträffligt med en af de bästa »exposéer» som kan fordras, hvilken
sätter oss in i italienska stads- och statsförhållanden mot
slutet af fjortonhundratalet och har endast det felet att den
icke är för själfva hufvudhandlingen fullt uttömmande i första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:30:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free