- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
363

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är orättfärdigt, om man beröfvar dem deras frihet, så snart
förlusten af denna ersättes genom* en god omvårdnad.

Detta må gälla som ett prof på de inkonseqvenser, i hvilka
den nya upplagan mycket väl kan mäta sig med den gamla.
Såsom en kuriositet skola vi anföra ett motstycke ur den af dr
’ ’VVahistrÖm besörjda första editionen, jemte några af de kritiska
kommentarier, hvarmed en anmälare då beledsagade dem.

Uti den allmänna inledningen till ordn. Sångfoglar clref
hr W. den egna’ satsen, att »fullkomligheten hos en fogel icke,
såsom hos däggdjuren, består i själsförmögenhetemas utveckling,
utan fastmera yttrar sig i rörlighet och liflighet samt i förmågan
att gifva läte». Vidare sades af honom, att »fargen i allmänhet
är litet i ögonen fallande»; att »de flesta sångfoglar besöka
till-litsfullt hus, gårdsplaner och trädgårdar»; att de sjunga »icke
allenast for att glädja andra utan äfven för sig sjeifva». —
Derpå följde första flocken: Käggelnäbbade småfoglar. Om dem
fick man veta, att deras näbb är »utan tand eller inskärning»,
hvilket dock icke hindrade hr W. att längre fram mycket
riktigt anföra flera exempel på foglar till denna flock, som hafva
en tydlig inskärning bakom näbbspetsen, men hvars betydelse
för fogelns lif icke omnämdes. Dessa foglar, sade hån, »utmärka
sig genom förträffligt minne och genom starka, lifliga känslor.»
Månne icke det kan kallas utvecklade själsegenskaper? —
Men vi återgå nu till den nya bearbetningen och anföra
från sid.* 11 ett pjunkigt pjoller om Rotgrin: »Mot svaga
varelser eller sina likar visar lian en älskvärd skalkaktigliet, men
äfven mycken trätlust, hvarfor han sällan lefver i fred och ro.
Han kan. likväl vara medlidsam, och föräldralösa sångfoglar, som
icke äro i stånd att sjeifva försörja sig, hafva i.rotglame ömma
fosterföräldrar, liksom sjuka af samma art i dem finna barmhertiga
hjelpare.»

Detta hjertnupna yttrande erinrar icke obetydligt om hvad
den förre bearbetaren skref beträffande bofinkarne:

»I stora sträckor af Europa är bofinken så godt som en
medlem af familjen. Han muntrar den trötte arbetaren och
kommer honom att glömma sin fattigdom.» Det vore i sanning
högst önskligt — anmärkte då kritikern — om denna fogel,
som är så allmän på landsbygden, hos oss kunde lägga i dagen
samma förmåga. Vidare skref dr "Wahlström i sin bearbetning:
»Finkame äro så litet skygga, att de ofta synas i stora städer».
Herr W. menar väl — inföll då kritikern — att de ses
der-städes i burar? Hvarfor infinna de sig eljest icke lika gerna
Ur dagens krönika. V. 3. 2 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:30:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free