Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna hafva blifvit lemnade af andra familjers medlemmar.»
Bearbetaren har glömt anmärka en vigtig sak, nämligen att
Domherren med skäl kan anses som ganska skadlig på grund
deraf att han uppäter fruktträdens och bärbuskarnes blomknoppar
Sid. 81 skrifves om »Gröningen»: »Egentligen förtrolig är
han aldrig och kommer exempelvis aldrig in på landtgårdarna,
äfven om den svåraste nöd trycker honom.» Denna uppgift
ar alldeles icke sann, ty jag har mig bekant, att »Ordningen*
vid flerfaldiga tillfallen bygt bo vid gårdarne, der barrträd
funnits, ja, ett exempel då’ han bygt bo ända in vid kanten af
gårdsplanen i en Weymouths tall. För att intet missförstånd
må ega rum, vill jag tillägga, att detta var just den af författaren
åsyftade FringiUa cJdoris, som hos oss kallas Grönfink, då deremot
Emberixa citrinella, som bygger på marken, är allmänt bekant under
namn af »Gröning». Längre ned på samma sida säges: att båda
föräldrarna (af »Gröningen») mata sin afkomma med i krafvan
uppmjukade frön. Nu är förhållandet, att dessa foglar alldeles
icke hafva någon kräfva. Jag finner emellertid tili min förvåning,
att öfversättaren och bearbetaren vid beskrifningen af
finkfog-larna talat om, att dessa foglar skulle vara försedda med kräfva,
då han bort veta, att deras näringskanal är på helt annat sätt
beskaffad. I bokens inledning står en kort, men fullt exakt
beskrifning på foglarnes kräfva, körtel- och muskelmage. Det
hade måhända varit i viss mån upplysande för flertalet af
bokens lasare, om öfversättaren och bearbetaren upplyst dem om,
att orsaken, hvarför en stor mängd småfoglar först måste skala
frön, af hvilka de. lifnära sig, beror just derpå att de sakna
kräfva. Dufvor och höns deremot, som hafva kräfva, svälja
fröna hela* ’
Sidan 83 påstås, att Steglitsan klättrar i kapp med
mesarna. Rätta förhållandet Sr emellertid, att hvarken Steglitsan
* Härom yttrar A. E. Holmgren i sin Handbok i zoologi I, sid. 25:
»Kräfva finnes icko hos alla foglar,’ utan tillhör huivudsakligeu
endast växtätande foglar, som svälja frön och sädeskorn hela och
oskalade. En mängd andra foglar, hvilka äfven mer eller mindre
uteslutande lefva af växtfrön, men icke hafva kräfva, måste deremot alltid
först skala oller sönderhacka fröen med näbben, innan de förtära dem.
Sålunda ser man huru sparfvarne med sina invikna kökar alltid noggrant
afskilja skalet från kärnan, innan de nedsvälja denna senare; huru
me-sarne sätta frön och sädeskora mellan tårna, sönderhacka dem och
’ nedsvälja kärnorna bitvis samt huru nöt vit o kan i trädens barkspringor
fastkilar nötter och ollon, sönderhackar deras skal för att åtkomma
kärnorna.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
