Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och den nya embetsmannaadeln. Då statsförvaltningen
betjade ordnas mer systematiskt än förut och en
embets-mannahierarki uppkom, så blef äfven fråga om
bestämmande af ett visst rangförhållande mellan statens
embets-män inbördes, hvaijemte konungens hofstat ansågs böra
inrangeras i rangordningen.. Dessa anspråk från
tjenste-mannaklassens sida möttes af energiska protester från
den gamla högadelns sida, hvilken fordrade absolut
företräde framför äfven rikets högsta embetsmän, och man
har i detta afseende en god historia, då en ung grefve
Douglas utmanade den gamle fältmarskalken Helmfelt,
derför att denne gått före honom i en procession, en
utmaning, som den gamle krigaren naturligtvis med
förakt tillbakavisade. Korteligen — rangstriden var en
strid mellan fordran på bördsrang och tjensterang, den
förra representerad af högadeln och den senare af den
yngre adeln, hvilken påstod att ombetet, ej numret på
riddarhuset skulle bestämma rangen.
Man kan tycka det vara en öfverdrifven fordran af
grefvar och friherrar att framställa dylika anspråk, och
det var väl så äfven. Men man far dock icke alldeles
döma saken efter vår tids uppfattning. Jag vill nu icke
tala om, att i allmänhet börden hade långt större kurs
än nu och detta i sådan utsträckning, att adeln kunde
förbehålla sig alla de förmånligare
embetsmannabefatt-ningame. Adeln tillförsäkrade sig ju i 1617 års
privilegier, att konungen skulle »ingen vanbördig låta draga
dem öfver hufvudet, konungen och riket till spott och
vanära», och med »vanbördig» menade adeln i sitt stolta
öfvermod de ofrälse. Men det är icke allenast denna
omständighet, som gör, att adelns anspråk på
rangföreträde måste ses ur en annan dager än ett dylikt anspråk
nu skulle betraktas, utan dertill kommer hvad den högre
adeln beträffar en annan omständighej, som man icke
får lemna opåaktad. Den högre adeln var på den tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
