Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ihålighet liggande bo och de längre fram följande pungmesames
bo, som är hängande och pungformigt. »Der ha vi ägget!»
utropar granskaren. »Förut har naturligtvis okunnigt folk trott
att boet sväfvade i luften.» Nog bör, för att begagna
granskarens ord, »hvar och en med intresse för saken» lätt kunna
pröfva detta klanders befogenhet.
Att Brehm, måhända för att förkorta framställningen, vid
skildringen af trädsvalomas sätt att jaga sitt byte inflikat en
uppräkning af de insekter, som i främsta rummet dervid i
fråga-komma, på ett sådant sätt att ordställningen i äfven
öfver-sättningen, som här är ordagrann, kan lemna rum för den
anmärkningen, att foglarne skulle behöfva stiga högt upp i
luften för att uppsnappa en gräshoppa, är visserligen sant, men
skall säkerligen ursäktas af den, som »med intresse för saken»
läser denna för öfrigt träffande och lifliga, om också korta
skildring.
11. Att flugsnappare-ungame af sina föräldrar endast skulle
kanna bjudas på vinbärskart i vårt land, såsom granskaren
anmärkt, emedan de ej skulle kunna sitta »hungrande och
klagande» senare på året än i Juni månad, är en oriktighet i
granskarens uppfattning, beroende på obekantskap med tid och
förhållanden. På Riksmuseum finnes t ex. en kull af tre
flug-snappare-ägg, tagna på Fårö vid Gotland den 14:de Juli.
Svårligen skulle de ungar, som kunnat komma ur dessa ägg,
hafva i Juni månad varit flygga eller ur boet Om nu
granskaren låter Brehm lära sig, att »ungarne växa hastigt, men
behöfva lång tid, innan de sjelfva kunna fånga riktigt i luften»,’
låter han kanske sin anmärkning förfalla.
Att Nilssons bestämda uppgift om att jernsparfven »icke
sällan öfvervintrar» (Skand. Fauna) i södra delen af vårt land,
blifvit vederlagd af Holmgren med något slags bindande bevis,
är mig obekant; men jag visste väl, när jag skref derom, att
Sundevall, hvars ord i denna fråga tyckas vara omskrifha i
Holmgrens Handbok, yttrat tvifvel i detta hänseende. För någon
Borts polemik fanns i bearbetningen af Brehm ingen plats; må
nu granskaren och Holmgren i auktoritet täfla med Nilsson!
12. Huru det kan vara »i hög grad missledande» att kalla
domherrens näbb krokformig, när man .dels i nästa rad
förklarar det med »öfverkäksspets krokigt nedböjd», dels på näst
följande sida säger: »den mindre utvecklade näbbkroken
skiljer Domherrame från föregående», lemnar jag åt andra att
afgöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
