Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såsom läsaren finner, äro i förestående artikel siffror
in-skrifna i kanten; likaså äro punkterna numrerade i följande
uppsats. I enlighet med en inom pressen allmänt vedertagen
praxis, har nämligen red. delgifvit granskaren det genmäle som
ingått rörande den svenska bearbetningen af Brehms »Foglarnes
lif», hvarjemte red. medgifvit granskaren att i största korthet,
utan inblandning af nya tvisteämnen, förtydliga sin mening.
Polemiken skulle måhända eljest utdragas i oändlighet, men så
väl den ene som den andre af parterna fä nu åt allmänheten
öfverlemna att bedöma de respektive anmärkningarnes giltighet
Eed. af »Dagens Krönika» intager i denna fråga en fullkomligt
opartisk ståndpunkt.
1. Om öfversättaren velat skrifva, så att hvaxje svensk
skulle förstå honom, borde han skrifvit: emedan deras
vistelseorter beröfvas dem eller inskränkas. Som det nu står, måste
ordet en inskränkning naturligtvis förblifva objekt till beröfvas,
ehuru man visserligen kan gissa sig till hvad öfvers. menat
2. Granskaren har ej svårt att bevisa hvad han sett med
sina egna ögon. Den uppgift, hr Smitt åberopar från
Sunde-valls »Svenska Foglame», stöder sig på en gammal åsigt, som
aldrig visat sig hålla streck. Den, som känner till vattnets
motstånd och Strömstarens kroppsbygnad, kan nog också lätt
förstå, huru omöjligt det bör vara för denna fogel att, utan
vingarnes tillhjelp, springa på bottnen i vattendragen.
3. Huru skulle foglame kunna vara generade af Brehms
inkonseqvenser, när hr S. tyckes vara alldeles ogenerad af de
samma?
4. Något tillfredsställande svar i detta hänseende har,
så vidt jag vet, åtminstone icke i tryck varit synligt, och har
hr S. eller någon annan muntligen i enskilda kretsar tagit den
förra upplagan i försvar, så. har han helt säkert beredt sin
åhörarekrets ett godt skratt.
5. Jag påstår fortfarande, att namnet »Busksqvätta»,
liksom namnet »Stensqvätta», är en gammal svensk benämning.
Hvarför har ej hr S. ansett sig också böra förändra den senare
benämningen till »Stenärla»?
Ur Dagens krönika. V. 5—6. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
