- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
515

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag har hört läkare uttrycka sin förvåning öfver den rent
af obegripliga naturtrohet, med hvilken Rossi på scenen
fram-ställer ett dödsfall samt för öfrigt hvarje kroppsligt lidande.
Detta har kanske träffat dem mest, ty de förstå det bäst Men
om man hörde sig för på andra områden, skulle omdömet af
sakkunniga otvifvelaktigt varda likadant öfver alt

Rossi kan med mästerskap återgifva alla mänskliga
känslor, framställa alla så väl kroppsliga lidanden, som själsrörelser.
Hans konstnärskap är helt alt igenom. En lycklig begåfhing
har han genom de trägnaste studier utbildat till en stor konst
Han gör sannolikt icke en enda åtbörd, som han ej förut noga
öfvertänkt, ej ett enda steg till höger eller venster, som han
icke beräknat, men dessa beräkningar synas aldrig, om icke
möjligtvis i Hamlet, där resultaten icke fullt täcka studierna.

Hans röst är utan tvifvel utmärkt vacker och böjlig af
naturen. Men huru har han dock icke arbetat med denna röst
för att slutligen komma dit där hon nu befinner sig, i stånd
att villigt lyda hvad konstnären än pålägger henne att utföra!
Rossis röst höres alltid lika tydligt, om han talar långsamt
eller fort, om han, i fall rollen så fordrar, ryter eller hviskar
fram orden. I blotta klangen af denna röst ljuder den skönaste
musik, men den musiken kan gifva uttryck åt de mest olika
mänskliga känslor.

Förmågan af individualisering i olika karaktärer,
pröfvo-Btenen för den sanna konstnären, är stor hoB Rossi. Hans röst,
ansigtspel och åtbörder tjäna honom villigt i alt och frambringa
alltid verksamma intryck. Om det är hans eget snille som
gifver lif åt den antagna masken, så uppgår han dock helt och
hållet i den personlighet han skall framställa och tillåter aldrig

* sin egen att lysa igenom. Mellan Rossis Othello och hans
Kung Lear kan ej den ringaste likhet upptäckas. Och huru
olik dessa två är ej åter hans Shylock, åt hvars karaktär han
gifvit en så mästerlig framställning, att den otvifvelaktigt
förtjänar en hel afhandling för sig — såvida sådana afhandlingar
kunde ens i afiägsen mån gifva föreställning om det stora
konstnärskapet

Detta konstnärskap är för hvarje roll helgjutet från början
till slut Rossi nöjer sig icke med att virtuosmässigt lägga an
på vissa »effektscener», och om man, såsom ofvan antyddes,
sönderdelar hans spel, skall man likväl få svårt att kunna fasta
sig vid dessa »smådrag», som några alltid vilja plocka fram ur
återgifvandet af en roll och hvilka påstås bevisa så mycket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:30:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free