Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gema Belon till sina beskrifningar några påminnelser om den och
den fisksortens användande i den klassiska forntiden. Sålunda
omtalar han utförligt, huru de romerska läckergommame läto
tillreda den fisksås, garuni, om lixilken. Plinius, Martialis och andra
författare gifvit så många antydningar*.
I sina reseberättelser framstår Belon lika mycket såsom
öfvad och kunnig naturforskare som i egenskap af skarp
observatör med hänsyn till folkslag, seder och kulturförhållanden i
de trakter han besökte. Han porträtterar en qvinna i Kairo
med samma virtuositet som han beskrifver en växt från Sahara,
och han ger oss en bild af Alexandrias utseende med samma
trohet som han för oss tecknar en strid mellan en flodhäst
och en krokodil. Den mest lärorika delen af arbetet är den
som handlar om Egypten. Allt hvad detta gamla land egde
karakteristiskt och sevärdt erhöll en plats i Belons reseminnen.
Han beskrifver — och, der så behöfves, afbildar — Nildjur,
kameleonter, ichneumon, ibisfogeln, medicinalväxter, mumier,
pyramider, Pompejistoden m. m. Han är en af de siste europeiska
forskare som sett den verkliga papyrussäfven ** och beskrifvit
den efter naturen. Han är troligen den förste efter Plinius
som återfunnit den rätta kulkasplantan (Colocasia antiquorum,
en växt, hvars märg tjenade egypterna som potatis och bladen
till sallat) och förstått skilja den från egyptiska bönan, med
hvilken den dittills förvexlats. Han har beskrifvit harmalagräset
(Peganum harmala) och det bruk araberna än i dag göra deraf
för att bortjaga onda andar, vidare bananen, sockerröret och —
den stora sällsyntheten! — greniga palmträd. Han har lemnat
en mängd värdefulla bidrag till kunskapen om husdjurens och
kulturväxternas geografiska vandringar. Och bland hans sede-
* För dem; som möjligen vilja försöka sig på att införa »garum» på
någon modem matsedel, nämna vi, att denna sås bereddes af thonfiskens
inelfvor och blod, hvilka inlades saltade i ett slutet kärL der de fingo
genomgå en långsam förruttnelseprocess under ett par månader. Efter
denna tid stacks hål på kärlet och den utrinnande vätskan tillvaratogs.
Det var »garum». Det ansågs som en stor läckerhet men lär, enligt
Martialis vittnesbörd, ha luktat vedervärdigt Det användes som sas
till ostron eller eljest som särskild rätt för att reta aptiten — ungefär
som surströmming på somliga svenska smörgåsbord.
** Ännu så sent som i en af Renans tidigare skrifter har man
förvexlat de gamles Papyrus (Papyrus antiquorum) med den nu
existerande (Papyrus syriaca). Den bekante egyptologen Maspero har påvisat
misstaget. Belons beskrifning passar emellertid in på den nu utdöda
arten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
