Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att vid hans återkomst från den levantiska resan skrefvos
hels-ningspoem till hans ära. Allt detta oaktadt har han icke öfvat
något nämnvärdt inflytande vare sig på den. samtida eller
närmast efterföljande naturforskningen. Möjligt är dock, att de
franske och holländske trädgårdsmästame gjort sig till godo
åtskilligt af Belons erfarenhet och dermed äfven det af honom
använda tvånamnssystem, som isynnerhet för dem borde vara
af praktisk nytta. Och måhända är det på denna väg som
Linné fått idén till den nomenclatur, hvilken han utan tvifvel
fullkomnat och allmänligat men som han ingalunda behöfver
för sin odödlighet. I alla händelser utgöra Belons skrifter ett
nytt bevis för den gamla satsen, att intet stort här i verlden
sker genom tillfälligheter, utan att hvarje upptäckt och hvarje
uppfinning har en lång förhistoria. Det är Linnés obestridliga
storhet, att han sjelf, så vidt kändt är, lemnat hela förhistorien
till sin mest fruktbärande tanke: växternas klassifikation efter
sexualsystemet.
På tal om klassifikation må ej förbises hvad Belon äfven
i denna riktning lemnat i arf till en otacksam efterverld. I
sin bok om /oglame har han nemligen iakttagit en systematisk
gruppering af de fogelslag han beskrifver. Boken är indelad i
sex kapitel, hvardera med en rubrik som angifver ett gemensamt
kännetecken för de fogelslag, som i kapitlet afhandlas. I
aU-onänhet sammanfaller Belons indelning ganska noga med dem,
som sedermera begagnats af Linné och Cuvier. Första kapitlet
handlar om »dagens och nattens roffoglar*, andra om »foglar
som hafva platta fötter och simma på vattnet», tredje om
»ström-foglar som hafva platta fötter», fjerde om »landfoglar som bygga
sina reden på marken», femte om »foglar som man träffar hvar
som helst» och sjette om »foglar som vistas i häckar, buskar, snår
o. 8. v.» De under första kapitlet beskrifna foglarne äro Linnés
acdpitres, under andra anseres, tredje graUa eller scolopaces,
fjerde gallincp, femte dels gallina och dels passeres samt sjette
flertalet af passeres. Derjemte angaf Belon den af Cuvier långt
senare utförda indelningen af foglame i två hufvudgrupper,
nemligen i de som hafva simhud mellan tårna och de som
hafva fria tår.
Belon skulle icke ha kunnat bringa det vidlyftiga
naturhistoriska materialet i en så förvånande ordning, om han icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
