Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem har i fråga om rangen all herrlighet från statsråds-
o
tiden försvunnit. Atergå de till privatlifvet, få de ingen
rang alls, annan än den som kan tillkomma dem på
grund af innehafvande svenska ordnar, och öfvergå de
till någon tjenstebefattning åtnjuta de allenast den
der-med förenade rang. En sak förvånar mig dock i fråga
om det nu omnämnda brefvet af den 30 November 1871.
Då man 1868 nedflyttade statsministrame och statsråden,
sedan de afgått från sina befattningar, under de
tjenst-görande funktionäreme, så fick riksmarskalken följa med;
men vid karaktersförsämringen 1871 slapp riksmarskalken
detta. Han har således, när han lemnar denna
befattning, rang närmast efter de tjenstgörande statsråden i
samma led som serafimerriddare och statsråd, hvilka
afgått före den 3 November 1871.
Jag har redan nämnt, att det bestämdt strider mot
regeringsformens bestämmelser i § 34, att riksmarskalken
innehar samma värdighet som statsministern och
ministern för utrikesärenden. Men i detta fall är det dock
fråga om en hög svensk funktionär, men man har gått
ännu ett steg i riktning mot denna bestämmelse — och
detta af unionell artighet. I statskalendern finner man
nemligen följande lilla strof, som jag icke vet hvarpå hon
grundar sig: »D. D. Exc. Norske herrar statsministrame
taga plats bland Deras Excellenser efter sina fullmakters
datum». Vi finna således de norske excellenseme täfla med
de svenske angående rangen. Jag skall icke vidare ingå i
reflexioner angående detta, utan erinrar allenast derom,
att derest vi icke hade haft en riksmarskalk, som räknar
sin excellenstitel från 1848, så skulle främsta rangen i
Sveriges land och rike för kort tid sedan innehafts af en
norsk man. Men i detta afseende erinrar jag mig en
ganska lustig anekdot, som man vet berätta, men för
hvars sannfärdighet jag icke kan ansvara. Det var vid
Carl XV:s kröning, vid hvilket tillfälle herr Sibbem var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
