Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra slag af förmögenhet, ty all förmögenhet kan utbytas. Det
ligger i arbetsgifvarens intresse att få tiUbyta sig resultatet af
arbetarens arbete, lika väl som i arbetarens att få salja sin
arbetskraft, och något förskott nr befintligt kapital har, menar
G., icke gjorts, ty lika mycket som arbetsgifvarens kapital
förminskats genom den utbetalade arbetslönen, lika mycket har
hans kapital växt genom det utförda arbetets resultat
Förf. söker att bevisa samma sak genom att betrakta
förhållandena på utvecklingens lägsta trappsteg, en metod som han
alltid använder, dä det galler att iösa ett inveckladt problem
af ekonomisk eller social natur. Han visar dervid, att om flere
personer arbeta tillsammans och hafva delat arbetet, sä att den
ene utför en del af arbetet den andre en annan, sä komma
alla att hafva en viss del i arbetets resultat Om några
individer arbeta på förfärdigandet af en båt, hvilken i framtiden ’
skall satta ett helt litet samhälle i stånd att fä ett rikligare
resultat af dess fiske, hafva desse arbetare all rätt att imder^
hållas af samhällets öfriga medlemmar under den tid, som åtgår
för förfärdigandet af t$ten. Fast icke deras arbete direkt
resulterar i lifåörnödenheter, bidraga de indirekt till anskaffande
deraf. Och något förskotterande af arbetslön finner förf. lika
litet försiggå här som på något annat utvecklingsstadium.
G. afslutar denna bok med att påpeka, att då de menskliga
produktionskrafterna tillväxa i och med folkmängden, måste
»under i öfrigt lika forhålianden» produktionsresultatet växa i
samma grad, så att arbetslönen åtminstone icke skulle förminskas
i och med folkökningen. »Under i öfrigt lika förhållanden» är
dock ett tillägg, som kräfver en särskild undersökning. O.
egnar desför en hel afdelning åt undersökning af den
Malthusska läran, att naturens produktiva krafter hafva en tendens
att minskas vid de h$gre anspråk, som genom den växande
befolkningen ställas på dem.
Af stor vigt för G. är att tillfredställande kunna uppvisa,
att -denna lära är allt igenom oriktig, ty såsom vi senare skola
se, anser han, att all fattigdom har sin yttersta grund i sociala
missförhållanden.
Först och främst gendrifver han Malthus’ ryktbara teori
om den olika tillväxten af folkmängden och näringsmedlen. Den
förra har enligt Malthus en tendens att tillväxa i geometrisk
progression, d. v. s. såsom t. ex. talen 2, 4, 8, 16, 32, o. a v„
den senare i aritmetisk progression, d. v. s. som t ex. talen
1, 3, 5, 7, 9, 11 o. s. v. Folkmängden skulle således alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
