- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
754

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För hvarje menniska, som födes, tillkomma icke allenast
Here kraf utan ock en viss arbetskraft, hvilken tillika uträttar
mera än ett blott tillskott till de förut befintliga krafterna.
Hvilken betydelse menniskors samverkan har, visas på ett
särdeles enkelt och öfvertygande sätt i ijerde bokens andra
kapitel.

Det kraftigaste stödet för Malthus’ teori är arbetslönens
tendens att falla i och med framåtskridandet Det ligger så
nära till hands och låter så öfvertygande att säga, att då det
blir nödvändigt att för den ökade folkmängdens skull uppbruka
allt sämre jord, blifva lifsmedlen allt dyrare, och till följd häraf
arbetslönen i lifsförnödenheter räknad allt mindre. Men häremot
framhåller G. det nyss anförda faktum, att
förmögenhetsproduk-tionen proportionsvis är ofantligt mycket betydligare i
civiliserade länder än i nyligen koloniserade. En ny teori måste
förklara båda dessa hvarandra så rakt motsatta företeelser: större
produktionssumma och större pauperism. -

Härtill kommer en annan företeelse, som den äldre
nationalekonomiska skolan icke upptagit, och som står i uppenbar
strid med den gängse löneteorin, den nemligen att kapitalräntan
( sjunker i och med framåtskridandet Vi höra ofta konflikten
mellan arbete och kapital omtalas, och vi finna många gånger
den satsen predikas, att det är kapitalet, som roffar till sig
arbetarens förtjenst. Men då är det märkvärdigt, att ju skarpare
fattigdomen träder fram, att ju högre bågen spännes, ju
skarpare motsatsen mellan fattig och rik är, desto lägre blifva
kapitalräntorna, desto mindre anpart betingar sig kapitalet för dess
medverkan vid produktionen. I nykoloniserade länder äru både
, arbetslön och ränta mycket höga, ja, arbetsgifvaren kan
stundom icke få köpa någons arbetskraft för något möjligt pris, och
/2 procent per månad skulle i forna dagar i Kalifornien icke
ansetts som någon synnerligt hög ränta, men då folkmängden
växer, sjunka både räntor och arbetslöner trots den ökade
pro-duktionssnmman.

Hittills är, som G. säger, problemet endast mera inveckladt
För att nu visa, huru dessa skenbart hvarandra motsatta och
oförenliga företeelser kunna förklaras, underkastar han lagarna
för egendomsfördelningen en genomgående granskning.

De trenne faktorer, som samverka vid skapandet af hela
samfundets förnödenhetssumma, äro naturen, arbetet pch
kapitalet. Af dessa aro natur och arbete ursprungliga, i det att dessa
varit produktionsfaktorer på alla utvecklingsstadier. Kapitalet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:30:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0756.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free