Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deremot är en senare tillkommen; det har skapats genom
mensk-ligt arbete, och till följd häraf kan man räkna kapitalränta som
ett slags arbetslön, en lön för ett äldre arbete, som G. säger.
Då alla förnödenheter skapas genom dessa trenne faktorers
samverkan, måste hela produktionssumman komma att fördelas
mellan dessa. Det är tydligt, att de lagar, som angifva
storleken af de andelar, som tillfalla hvar och en af dessa
faktorer, måste sins emellan stå i något slags sammanhang,
ty, som G. säger, om vi beteckna med S hela
produktionssumman och A, B och C de delar, som tillfalla hvar och en af
produktionsfaktorerna, så blir alltid S = A -{- B -f- C. I
nutidens nationalekonomi har detta aldrig iakttagits. Mig
ve-terligt har aldrig förr gjorts ett försök att sammanställa alla
tre lagarna, utan lagen för jordräntan (d. v. s. den del, som till- ^
faller naturkraften) har behandlats för sig och refererats till den
8. k. odlingsgränsen; lagarna för arbetslönen och kapitalräntan
deremot sammanstäldes; dock utan att det fans något förenande
band mellan de lagar, som bestämma arbetslönens och
kapitalräntans storlek, och den lag, som bestämmer jordräntan. Jag
vill här i korthet framställa de lagar, som enligt* G. angifva
storleken af den ^npart, som tillfaller hvar och en af de tre
produktionsfaktorerna, då hela hans följande resonnemang är •
baseradt derpå.
Lagen för jordräntan är den, hvars sanning nästan alla nutida
nationalekonomer erkänna, nemligen den s. k. Ricardo’s
jordräntelag. Den lyder så: ,
Jordräntan bestämmes genom det öfverskott i beloppet af
en jordegendoms afkastning, hvilket erhålles utöfver det belopp,
som med lika arbetskostnad kan erhållas af den minst jgifvande
jord, som är i häfd.
Sanningen af denna Bats är ganska lått insedd. Om tvenne
personer bearbeta tvenne till omfånget lika stora egendomar och
på jordens odlande hafva nedlagt lika mycken kostnad och
arbete, är det derför icke sagdt, det båda erhålla lika resultat; den
ene kan erhålla större afkastning än den andre, och detta
öfverskott är alltid jordränta, ty med jordränta förstå vi den inkomst,
som eganderätt till naturkraft förlänar oafsedt det arbete som
nedlagts på dess tillgodogörande. Det är tydligt, att den inkomst, som
den ene erhåller utöfver hvad den andre får, icke grundar sig
på något arbete, som han förrättat, eller något naturligt
företräde hos honom, utan beror derpå, att de naturkrafter, som han
begagnar, äro bättre än de, som den senare bearbetar. Skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
